Vad har de globalt framgångsrika kultur- och medieprofilerna Nelk Boys, Jake Paul, Logan Paul och Theo Von som spelade en direkt avgörande roll när Trump och Republikanerna vann USA-valet 2024, gemensamt med de svenska partierna Miljöpartiet och Socialdemokraterna som regerade 2014-2022? Svar: Båda parter har påverkat digitala mediers utveckling, demokratin, maktförskjutningen och välfärdsutvecklingen över tid. Fast de har valt att göra det på olika sätt. Medan de förstnämnda skapat en internationell succé som går hand i hand med marknaders, samhällens och teknikens utveckling, så har de svenska partierna orsakat skador på Sveriges utveckling och statistik till de värsta nivåerna någonsin. Detta har skett i en tid när Sverige haft alla förutsättningar att bli världsledande inom välfärdsinnovation 2010-2025 som hade gett vår nation en global pole position 2025-2040.
Det står idag klart att båda parters insatser de senaste tio åren varit direkt epokgörande med stegrande verkan för marknader, människors liv och samhällen i den ökade globaliseringen. Hit hör även de svenska välfärdsfälten bildning, kultur och hälsa som sedan länge står i direkt korrelation med globaliseringens framfart. Medan de populärkulturella entreprenörerna varit synnerligen framgångsrika, har de politiska partierna orsakat ett haveri för både Sverige och EU under ett decennium. Vad entreprenörerna lyckats fenomenalt med över tid, har de svenska partierna tvärtemot misslyckats med när de skapat oerhörda skador på Sveriges samhälle, välfärdsutvecklingen, nationens roll som EU-medlem samt fördärvat för sina egna partier över tid. Jag drar det så långt att det Rödgröna blocket förlorade valet 2022 på grund av haveriet partierna själva orsakade under hela 2010-talet fram till 2022 då okunskaperna de försummade Sverige med i över tio år slog tillbaka med full kraft mot partierna själva när de stått handfallna inför den ökade globaliseringen. Ur jämförelsen mellan parterna framträder haveriet som resulterat i ett mycket kostsamt och skadedrabbat paradigmskifte för Sverige utan kontroll över varken nersidorna med stora skadekostnader eller de uteblivna uppsidorna under 2010- och 2020-talet. Skadekostnaderna för Sverige kan beräknas till 100-tals miljarder svenska kronor under perioden 2010-2040 när nersidorna ställs mot uteblivna uppsidor, dvs. samlade skadefaktorer och härrörande kostnader vs. framgångsrika välfärdsinnovationer som uteblivit. Då är inte skadekostnaderna för EU:s medlemsländer inräknade.
Utöver att Sverige missat alla möjligheter till global transformation i 15 års tid så har digitala medier, kultur, välfärd och politik konvergerat totalt för första gången i världshistorien år 2025. Den mjuka makten framdriven av internationella populärkulturella fenomen och innovationer har nu nått en nivå som överträffar allt tidigare i historien vilket kommer medföra en helt ny betydelse för Sveriges framtid, såväl för politiken som hela samhället. Den fullständiga konvergensen inträffar samtidigt som den globala digitala utvecklingens front överpresterar med ständigt stegrande exklusivitet där makten förskjuts till allt färre, det kommersiella stärks allt mer och de rikare blir rikare. Sverige har nyligen trätt in i nästa globala och digitala epok med helt nya kulturella, välfärdsrelaterade och tekniska utmaningar som vår nation inte kan föreställa sig samtidigt som det svenska politiska paradigmskiftet kommer att pågå länge. Att Sverige inte står redo år 2025 beror på haveriet som inleddes från 2010 och 15 år senare är följdskadorna utgångsläget inför nästa epok 2025-2032 (2040) som otvetydigt är en ännu svårare period för makten att hantera jämfört med 2010-2025.
Baserat på världsunika och tvärdisciplinära djupanalyser av digitala medier med start 2010 när fenomenet började att få en konstant inverkan på Sveriges välfärdsfält bildning, kultur, hälsa samt demokratin, näringslivsutvecklingen och samhällsfrågorna, ger jag i denna artikel en större förståelse varför Sverige blivit en allt värre skadad välfärdsnation i 15 års tid och hur det har kunnat inträffa. Konsekvenserna av det statliga haveriet har medfört att den negativa utvecklingen nu är fundamentalt allvarlig inför landets framtid 2025-2040 där den tekniska utvecklingen och globaliseringens dominans tagit över de svenska välfärdfrågorna för att idag ägas fullständigt av internationella intressen och dessa fronter. För när en statlig ansats med förebyggande innovationer saknats helt i 15 år inför välfärdsproblemens väntade negativa prognoser på strukturella nivåer, då har den globala kommersiella fronten släppts fram och tillåtits äga den svenska agendan i långt över ett decennium när inga statliga lösningar införts för att motverka dominansen. På grund av den omfattande diskrepansen mellan global utveckling vs. svensk utveckling har välfärdsskadorna i Sverige rotats allt mer allvarligt vilket kommer bli ännu värre under oöverskådlig framtid. Arvet av den fd. Rödgröna regeringens haveri är förankrat i Sverige för alltid samtidigt som nuvarande Regering Kristersson i panik försöker få rätsida på följdskadorna och förlitar sig på AI som räddaren i nöden, trots allt har drivits ut mot stupet sedan länge. Resultatet av detta blir att medborgarna, välfärden och samhället kommer lida ännu mer samt betala ett ännu högre pris för mindre nytta.
Artikeln fokuserar främst på Sveriges generationer av barn och unga (Z, Alfa, Beta) samt välfärdsfälten bildning, kultur och hälsa från 2010 till 2025. Jämförelsen mellan de populärkulturella entreprenörerna och de svenska partierna koncentreras uteslutande på resultat- och värdeskapande för Sveriges främsta välfärdsutveckling över tid, dvs. vart Sverige borde varit i sin utveckling 2025 och hur vårt lands ansats inför 2025-2032 (-2040) borde ha utvecklats, som tvärtemot saknas. Nämnda kultur- och medieentreprenörer har lyckats fullständigt på internationell och nationell nivå med stora avtryck på välfärden i Sverige under minst tio år varför samtliga valts ut som starka exempel då de i närtid även spelade en direkt avgörande roll i det amerikanska valets utgång 2024 med sitt relationsbyggande och sociala kapital, de har dominerat digitala medier i över tio år samt drivit fram den totala konvergensen som är mycket relevant för Sveriges dåtid, samtid och framtid. Därav är den högerorienterade gruppen ett mycket starkt och viktigt urval att jämföra med i de frågor som präglat Sverige för att förstå hur vårt land påverkas direkt eller indirekt i frågor som rör politik, kultur, tech, välfärd och strukturer. Inte minst inför kommande val 2026.
Nytt i artikeln är Slutsatser 2010-2025 samt Prognoser 2025-2040 som presenteras sist. Dessa ger utöver artikelns analyser och resonemang väsentligt starkare slutsatser samt ställer prognoser för Sveriges väntade framtid.
Författare av artikeln är Johan Hjerpa, specialistentreprenör inriktad på innovation och välfärdsutveckling med fokus på Sverige och EU. Som handelsjurist (ipr), media- och kommunikationsvetare, creative director/tv-producent, företagare med mångårig erfarenhet av offentlig och privat sektor samt gedigen idrotts- och kulturbakgrund, står min samlade profession bakom artikeln. Efter 2100 dagar i frysboxen (2020-2025) för både företaget och karriären sedan Scandinavian Four fullständigt blockerades av f.d. Rödgröna regeringen och berörda myndigheter från att nå revolutionerande framgångar åt Sveriges och hela EU:s marknader och välfärd, är företaget med toppinnovativt utbud nu totalförstört trots uppbyggt miljonvärde och innovationer för att minska välfärdens skadekostnader med mångmiljardbelopp. Kvarstår för Scandinavian Four är ett fem års omfattande rättsfall att driva mot svenska staten som uppgår till 10 000 sidor av utredningsunderlag, skadeståndsanspråk och åtskilliga anmälningar. Priset är högt för företagare som kan förändra Sveriges välfärd i grunden trots att jag redan 2014 var kvalificerad som Kultur- och Fritidschef i Hudiksvalls kommun med ansvar för 75 medarbetare, tre enhetschefer samt med en helt ny sakkunnighet skulle uppnått strukturella resultat och revolutionerande värden åt kommuner, regioner, Sverige och EU fram till 2025. Likaså som chef och sakkunnig i Skövde kommun 2018 som skulle gett både kommunen och Högskolan i Skövde stor uppmärksamhet i Sverige och EU. Utöver det skulle två TV-format för svensk, nordisk och europeisk TV 2017 förändrat public service framtid avseende att bygga relationer och socialt kapital när vi tillsammans hade vunnit mark mot digitala mediers globala och kommersiella framfart med dess påverkan på Sverige där nya resultat och värde skulle transformerat public service viktiga betydelse för medborgarna och hela samhället under sena 2010-talet och hela 2020-talet. Likaså skulle Hudiksvalls kommun, Vinnova, RISE, och Region Gävleborg år 2018 uppnått banbrytande framsteg för barn och ungas framtid samt välfärden genom mina unika erfarenheter, kompetens och helhetsgrepp för målgruppen med resultat och värde för Sverige och hela EU. Trots en bekräftad kapacitet och specialkompetens för att utveckla Sverige och EU i en positiv riktning så har den Rödgröna regeringen, Kulturrådet och Region Skåne Kultur medvetet valt att totalförstöra allt uppbyggt arbete, resultat och värde i Scandinavian Four genom att fullständigt blockera och exkludera företaget i pandemin 2020-2022 (2025), tillika försöka förstöra professionen bakom. Detta har tillåtits ske i Sverige trots att egen finansiering på 250 000 kronor ofrånkomligen behövde investeras 2019 för att vända den allvarligt skadade svenska välfärden som växt fram under hela 2010-talet med stor påverkan på samhällsnivåer, för att istället uppnå nya strukturella framsteg och motverka de systemhotande skadorna fram till 2032 (2040). Att allvarligt bristande kompetens hos myndigheter och myndigheter, korruption, uteblivna omvärldsanalyser och tjänstefel som står i strid med svensk lag, skulle motverka både Sveriges och EU:s utveckling i denna omfattning, har inte kunnat förutspås för att strategiskt hantera i förtid.
Artikeln publiceras som ett svar på vad Sverige och hela EU missat 2010-2025 samt vilka strukturella och systemhotande skador de uteblivna insatserna innebär för perioden 2025-2032 (2040). Undertecknad är partipolitiskt obunden och företräder inte någon partipolitisk ställning.
DIGITALA MEDIER HAR PERIODEN 2010-2025 FÖRANKRATS I MEDBORGARNAS OCH VÄLFÄRDENS DNA MEDAN STATEN VARIT FRÅNVARANDE.
På global nivå handlar digitala medier enkelt förklarat om algoritmer, attraktion, format, content, immaterialrätt, kulturell transformation, kreativa idéer, nya möjligheter, relationer, tidscykler, trender, vinster, plattformsutveckling, påverkan samt att ständigt uppnå än mer träffsäkra syften per tid för att nå morgondagens exklusiva värden som inte uppnåddes igår. När en professionell audiovisuell paketering adderas genererar det ännu större framgång, makt och renommé. Digitala medier som populärkulturellt fenomen har inte bara påverkat underhållningen utan det har även transformerat Sveriges marknader, välfärd och samhälle i omfattande utsträckning 2010-2025.
Digitala mediers villkor följer en global värdemätare i realtid där ständigt nya fronter och trender styr riktningarna vilket även gällt för Sveriges marknader, välfärd och samhälle i 15 års tid. Detta än om den globala påverkan på svenska välfärdens strukturella nivåer varit fördröjd när den legat ett antal år efter de globala fronterna som dominerande påverkat och styrt vårt lands välfärdsutveckling och samhälle. Fördröjningen på några år har från 2010 möjliggjort att svenska staten kunde agerat förebyggande med välfärdsinnovationer för att på strukturella nivåer stärka upp välfärden genom digitala mediers löpande och starka inverkan på medborgarna samt dess påverkan på samhällssystemens strukturella utveckling över tid för att utvinna nya resultat och värden. Sedan 2010 har de immaterialrättsligt drivna plattformarna avlöst varandra på löpande band med format, content och ständigt nya strukturer för mottagarna och välfärden att förhålla sig till vilket har förändrat Sverige i grunden genom den extrema kulturella transformationen som pågått. Under 15 år har svenskars tillvaro därför dominerats av de globala fenomenens strukturer där digitala mediers innehåll injicerats rakt in i målgruppernas, välfärdens och samhällets DNA med ständigt framflyttade skärningspunkter.
De digitala fenomenen har medfört en betydande påverkan med direkta avtryck på medborgarnas uppväxt, deras uppfattning om livet, individens utveckling och hens relation till samhället under oöverskådlig tid. Det har tillkommit en ny digital maktfaktor och vägvisare i Sverige (front) som dominerande styrt samhället i en riktning bortom allt tidigare känt i vårt lands historia med en påverkan av ett helt nytt och okänt slag för staten att förebyggande hantera 2010-2025. Kulturinjektionen som digitala medier innebär för medborgarna har varit direkt livsavgörande för många, inte minst när svenska staten lyst med sin frånvaro gällande den förebyggande hanteringen av digitala medier som strukturellt- och systempåverkande fenomen. Detta har i sin tur satt konstant prägel på och utmanat välfärdens upp- och nersidor, dvs. vad staten förebyggande hade behövt möta globala fronter med för att generera nya resultat och värden i en allt mer påtaglig konkurrenssituation om medborgarnas och samhällets utveckling, samtidigt som nersidorna måste undvikas över tid. Men när statens förebyggande insatser uteblivit 2010-2025 har istället flertalet generationer direkt mött de globala fronterna dygnet om och förhållit sig till dessa i allt större utsträckning, parallellt som de fått sina liv präglade av välfärdsfälten bildning, kultur, hälsa, arbetsmarknad m.m. som även står i direkt korrelation med globaliseringen och den populärkulturella utvecklingen. Oavsett teknikskifte. Därför måste man som stat ligga flera år före väntad omvärldsutveckling med förebyggande prognoser och träffsäkra välfärdsinnovationer inom nya uppsidor för att undvika betungande och kostsamma nersidor.
Det är främst är den nationella politikens ansvar för upp- och nersidorna som genomsyrar Sveriges utveckling men även myndigheter, regioner och kommuner måste tillämpa detta arbetssätt. Genom tre faser i perioden 2010-2025 har detta förebyggande arbetssätt med nya helhetsgrepp stötts bort i Sverige vilket orsakat skadekostnader för 100-tals miljarder kronor 2010-2040 när de uteblivna innovationernas uppsidor och den nya konvergensen grävt allt djupare nersidor för medborgarna, välfärden och samhället. Samtidigt har de uteblivna välfärdsinnovationerna förstört livskvalitén och livsutsikterna för åtskilliga medborgare i både Sverige och EU över tid.
DE GLOBALA FRONTERNA HAR TILLÅTITS DOMINERA OCH PRÄGLA SVERIGES VÄLFÄRDSUTVECKLING MED NEGATIV STATISTIK FÖR HELA SAMHÄLLET SOM FÖLJD.
Under 2000-talets inledning var Sverige en kulturtorftig nation där endast spel som nytt digitalt kulturellt fenomen hade dominerat mindre grupper i drygt tio år. I övrigt var den svenska kulturen och välfärden ett självspelande piano med stor statlig trygghet sedan årtionden tillbaka utan en globalt hotande påverkan som inte överhuvudtaget går att jämföra med vad samhället skulle få uppleva under 2010-talet. Perioden 2010-2025 har Sverige därefter varit fullkomligt dominerat av det globala, kommersiellt underhållningsdrivna och populärkulturella utbudet, uteslutande framdrivet av digitala medier som med stegrande verkan allt mer utarmat välfärdens ursprungliga idé som den hade sett ut fram till 2010. Denna utveckling har starkt utmanat välfärdens funktioner, idéer och syften med ständigt nya väntade skärningspunkter och strukturer att förhålla sig förebyggande till, både som medborgare och stat. Problemet är att de statligt förebyggande innovationerna aldrig har utvecklats eller införts för att möta de väntade skärningspunkterna eller de strukturella förändringar som digitala medier fört med sig för att generera nya resultat och värden till välfärden och samhället över tid. Sveriges nersidor har därför allt mer präglats av globala kommersiella intressen och dess strukturer medan svenska välfärden samtidigt har urholkats och gjorts allt mer innehålls- och kraftlös vilket har tillåtits pågå av båda regeringarna sedan 2010.
De statliga välfärdsinnovationerna med nya uppsidor borde därför införts med start från 2010 för att Sverige i tid skulle intagit en världsledande position där det förebyggande arbetet behövt forskas på, innovationer utvecklats och implementerats med helt nya helhetsgrepp om barn och unga samt välfärdsfälten bildning, kultur och hälsa. Sveriges beräknade och väntade utveckling 2010-2025 hade då förebyggande värnats för att ständigt generera nya uppsidor inom välfärden tillsammans med de tekniska möjligheter som utifrån alla prognoser skulle konvergera och transformeras mot en allt mer fullständighet framöver. Konvergensen har idag 2025 uppnått en totalitet på global nivå inom digitala medier, kultur, välfärd och politik där de populärkulturella krafterna direkt påverkar Sverige på alla sätt vilket inträffar samtidigt som vårt land är 15 år försenat i sin utvecklingsresa på strukturella nivåer.
Det banbrytande innovationsarbetet för välfärden 2010-2025 som uteblivit kan direkt jämföras med AI-inlärning år 2025 när myndigheter och politiker först nu önskar uppnå nya framåtblickande och revolutionerande lösningar för välfärden, effektiviseringar, större syften samt uppnå oväntade resultat i nya skärningspunkter som ska trampa upp stigar inför framtiden. AI-inlärning ska alltså direkt jämföras med digitala mediers dominerande framväxt och strukturer i perioden 2010-2025 där djupanalyserna och innovationsarbetet skulle utgjort exakt samma förebyggande resultat och värde för svenska välfärden och samhället som AI framgent förväntas uppfylla. Men när innovationer, forskning och know-how för svenska välfärdens främsta utveckling har stötts bort sedan 2010 och därmed saknats i 15 år redan, då har digitala mediers inlärningar, framväxt och strukturer endast gynnat de globala medieplattformarnas kommersiella ägare vilket direkt kan likställas med att Sverige inte äger AI-plattformerna ChatGPT, OpenAI, m.fl. Med det sagt fortsätter de globala innovationerna med kommersiella intressen att prägla den svenska välfärden, helhetsgreppet om samhällets utveckling samt dominera medborgarnas intressen när statliga välfärdsinnovationer istället borde ha tagit den förebyggande kontrollen om frågorna sedan 2010. Oavsett vilket av de fenomenen det gäller, digitala medier eller AI, framskrids båda fram av globaliseringens krafter och kommersiella intressen som en tredje part till Sveriges utveckling vilket redan har tillåtits förstöra vårt land i 15 år utan statlig närvaro. Sveriges och välfärdens behov i relation till den globala utvecklingen har därmed allvarligt försummats och vanskötts av de svenska regeringarna och ställts utanför dessa nya uppsidor av möjligheter där banbrytande värden med helt nya livsviktiga resultat fanns att inhämta för Sverige och EU. Därför saknas 15 års revolutionerande välfärdsutveckling i Sverige vilket tvärtemot orsakat strukturella och systemhotande problem löpande, negativa utvecklingstrender och ständigt ökad negativ statistik som år 2025 är synnerligen allvarlig och oroväckande. Försummelsen av Sverige har inträffat perioden 2010-2025 medan vårt land befunnit sig i en helt ny global, digital, kulturell och strukturellt föränderlig välfärdsepok som varit historiskt avgörande. Sverige hade konstant behövt vara central och förebyggande i medborgarnas tillvaro med nya innovationer för att undvika skador, likt ett filter med innovationer som uppstått i utrymmet mellan den globala fronten och Sveriges front, där båda unisont rör sig parallellt framåt i realtid för att uppnå resultat- och värdeskapande. Då hade den globala utvecklingens strukturer hanterats förebyggande för svenska välfärden och samhället. Detta till skillnad från att Sveriges regeringar stått handfallna och låtit den negativa utvecklingen ske i raskt tempo där statens relation med medborgarna försämrats konstant och de uteblivna uppsidorna som nu saknas för alltid har skadat flera generationer, kulturen och välfärden i en mycket omfattande utsträckning.
Sveriges välfärdsutveckling har därmed förstörts allt mer under 15 år med bestående skador för lång tid framöver när de globala fronterna rotats i våra medborgares liv, välfärd och samhälle genom flertalet faser 2010-2025. Detta har skett samtidigt som de globala strukturerna ohämmat fått dominera som kulturellt drivet fenomen utan statlig motvikt. Den svenska kulturen och välfärden har därför urholkats och aldrig stärkts med nya uppsidor på strukturella nivåer där statliga innovationer framdrivna av revolutionerande kunskaper och trendsättande koncept skulle tagit Sverige till en världsledande position. Försummelsen har även berövat vårt land på framställning av nya insatser och synsätt gällande hur resultat och värde skapas i moderna välfärdssystem när omvärlden ständigt flyttar skärningspunkternas positioner framåt med direkta effekter på stater. I Sverige är detta tydligt där åtskilliga uppsidor inom modern välfärdsutveckling saknats fram till idag 2025 som istället bekräftar vårt lands sargade front.
De globala fronterna har därför blivit det accepterade och rätta för svenska medborgare att förhålla sig lojalt till, dvs. vad medborgarna följt likt en folkbildare och vägvisare medan staten uteblivit i 15 år och inte tagit det förebyggande ansvaret som politiken nödvändigtvis hade behövt göra. När Sverige stått utan begränsningar, innovationer, motvikter och vägledning så har digitala medier som globalt fenomen ohämmat fått förstöra, transformera och sänka vårt lands välfärd över lång tid i denna historiskt viktiga och kraftfulla digitala epok. Sverige ligger därför 2025 inte bara några år efter sin främsta utveckling, vår nation har blivit allvarligt försummad i 15 års tid vilket resulterat i en omfattande negativ betydelse för samhällsutvecklingens framtidsutsikter utifrån ett helhetsperspektiv samt välfärdsfälten bildning, kultur och hälsa var för sig. Försummelsen kommer fortsätta att skapa stora negativa resultat och värden i minst 10-20 år framåt, dessutom föda helt nya kategorier av skadefaktorer som Sverige och vårt samhälle inte skådat tidigare där en fortsatt global dominans med ännu starkare exklusivitet driver på och diskrepansen mellan nersidorna och uppsidorna lär öka. För många medborgare har försummelsen redan inneburit omfattande skador i 15 år för att även framgent fortsätta missgynna deras liv då de redan berövats på starka innovationers framsteg och förnyelse av Sverige under perioden de växt upp i frågor som rör bl.a. bildning, hälsa (fysisk och psykisk), karriär, klassamhälle, ensamhet, integration, jämlikhet, segregation, utanförskap, otrygghet, m.m. Sverige har även fragmenterats som nation och samhälle vilket är en direkt följdskada av försummelsen där den ständigt negativa statistiken som ökats i allt mindre delar av vårt land, nu även präglas av splittring och är utom kontroll som en följd av diskrepanserna och ökad exklusivitet. Följderna är att alla strävar olika, klassamhället stärks, färre kommer att lyckas i livet, välståndet sänks, Sverige som stat missgynnas, m.m. Sverige är inte kulturellt enat längre och de populärkulturella fenomenen och tekniken som tillåts att driva vårt land framåt, motverkar uppsidorna när statliga välfärdsinnovationer uteblivit.
I detta inledande resonemang har jag tagit upp Sveriges utveckling 2010-2025 relevant för medborgarna, hens relation till karriären, möjligheter i livet, välfärden och välståndet. Exportfrågor samt resultat- och värdeskapande utifrån näringspolitiska perspektiv gällande kreativa- och kulturella branscher och vad välfärdsnäringen borde leda till för handeln har medvetet hållits utanför då det varit obefintligt från regeringarna under perioden. Det beror på att Sveriges kultur- och näringspolitik inte på något vis har förstått eller kunnat hantera omvärldens digitala framfart, utvecklingen och värdeskapande inom digitala medier för att stärka välfärdens nationella och internationella ekonomiska intressen med global förståelse. Även detta har orsakat stora skador på nationell, regional och kommunal nivå i Sverige över tid där även EU:s medlemsländer är direkt drabbade när resultat- och värdespridningen saknas.
SVERIGE KUNDE 2025 VARIT EN LEDANDE VÄLFÄRDSNATION SOM VÄGVISARE FÖR EU OCH VÄRLDEN MED START 2010. TVÄRTEMOT VILAR VÅR NATIONS HISTORIA PÅ ETT 15 ÅR LÅNGT HAVERI MED OÅTERKALLELIGA SKADOR.
År 2018 försökte jag kontakta Anna Ekström (Socialdemokraterna), senare utbildningsminister 2019-2022, för att akut motverka och åtgärda digitala mediers allvarliga och pågående negativa inverkan på barn och unga, bildning, fysisk och psykisk hälsa samt hur fenomenet omgående behövde få en motvikt från staten som kulturellt fenomen för att stärka välfärdens uppsidor med nya helhetsgrepp. Vid tidpunkten hade Gustav Fridolin (Miljöpartiet) varit utbildningsminister sedan 2014 som redan 2011 hade kontaktats av mig för samma ärende inför digitala mediers explosionsartade utveckling. Vid kontakt med Ekström 2018 hade jag dessutom utfört världsunika djupanalyser av digitala medier som internationellt och nationellt fenomen i åtta år där dess löpande inverkan på barn och unga, bildning, kultur, hälsa, underhållningsvärdet samt dess påverkan på svenska välfärdens strukturer över tid varit centralt i analyserna. Dessa framsteg, resultat och värde gällande digitala mediers extrema utveckling behövde akut forskas på redan från 2011 för att omgående implementera innovationer inom välfärden och därmed förebyggande motverka den negativa, identifierade, definierade och väntade globala fronten som under 15 års tid därefter stegrat i mycket allvarlig omfattning och förändrat Sverige i grunden.
I analysernas ena vågskål fanns digitala mediers globala och positiva uppsidor som var tydligt starka och framväxande inom marknader, ekonomier och underhållningsvärde. I den andra vågskålen fanns Sveriges negativa välfärdsutveckling som med stegrande verkan hade pågått sedan 2010 och 2018 var allvarligt drabbad med negativ statistik redan då. Mina prognoser inför 2010 hade stämt till 100 procent där de väntade skärningspunkterna under 2010-talet bekräftades löpande och vilka förebyggande välfärdsinnovationer som behövde införas. Till analysarbetet kan tre års kulturinnovativt arbete med Film & Teaterskolan 2008-2011 adderas där revolutionerande utbildningsinsatser med nya helhetsgrepp för barn och unga var genomförda som hade identifierat, definierat och urskiljt vad det förebyggande arbetet på samhällsnivå behövde innebära under hela 2010-talet. Vilka uppsidor som krävdes framöver för att motverka alla väntade nersidor stod därmed helt klart för mig. Utbildningen tangerade digitala mediers begynnelse inför den globala digitala boom som senare eskalerade och har dominerat Sverige fullständigt under hela 2010-talet där kultur och media tagit över medborgarnas attityder, hjärnor, hälsa, fokus, liv, tid och löpande påverkat samhällets statistik negativt per år med strukturella och systemhotande skador på nationell nivå som följd. Film & Teaterskolan syfte att utvinna ny metodik, resultat och värde inom bildning, kultur och hälsa för att urskilja Sveriges väntade behov av förebyggande välfärdsutveckling i nya skärningspunkter, var därmed unikt för vårt land 2011.
Film & Teaterskolan var redan 2008 baserad på identifiering av vita fält sedan 2000-talets början som staten inte tillgodosett målgruppen barn och unga eller Sveriges samhälle med, men som jag sett hade fått ett markant ökat behov inom i nya väntade skärningspunkter med start drygt tio år tidigare. Resultaten från Film & Teaterskolan var således banbrytande, mycket goda och synnerligen viktiga inför 2010-talets början för både Sverige och EU:s medlemsländer. Resultaten och värdet som utvanns handlade om en mycket värdefull ansats för vidare arbete 2011 som kunde lett till genombrottsforskning i Sverige med nya helhetsgrepp inför att digitala medier explosionsartat tog över hela världen där svenska regeringar sedan stått handfallna utan närvaro under hela 2010-talet. Helhetsgreppet från 2010 behövde bestå av banbrytande forskning och unik träffsäkerhet i väntade skärningspunkter vilket hade medfört att välfärdsinnovationerna blivit en game changer för välfärden i Sverige och EU de kommande 15 åren med stegrande kvalitetshöjning, resultat och värde när insatserna parallellt skulle följt den globala strukturella utvecklingen med den komplexitet det innebär.
Redan i början av 2000-talet hade jag alltså identifierat och grundläggande definierat vad digitala medier som kulturellt drivet och strukturellt påverkande fenomen, framöver under hela 2010-talet skulle dominera barn och ungas tillvaro med perioden 2010-2025 samt hur fenomenet skulle transformera flera välfärdsfält och marknader. Utrymmet som digitala medier fått i barn, ungas och gemene medborgares liv är det som från 2010 framställt all negativ statistik i Sverige och har förändrat miljontals människors liv fram till 2025 när staten inte agerat förebyggande med nya strukturella uppsidor. Följderna har blivit att både medborgarna och samhället lidit skada när forskningen och innovationerna saknats parallellt som den globalt kommersiella fronten tillåtits dominera i mycket hög hastighet. Därför har världsunika djupanalyser av digitala medier utförts av undertecknad sedan 2010 ämnad för förebyggande välfärdsutveckling då fenomenet digitala medier både var identifierat och definierat som ett helt nytt kulturellt fenomen med direkt inverkan och påverkan på Sveriges välfärd i 50-100-talet frågor framöver. Det stod 2010 klart på alla sätt att digitala medier skulle sätta största avtryck på välfärdsfälten bildning, kultur och hälsa, klassamhället, fritid, jämlikhet, generationer, skärmtid, relationer, socialt liv, m.m. samt skapa nya strukturella förhållningssätt med problem för medborgarna och svenska samhället över tid. Detta hade inte forskningen identifierat eller definierat inför 2010 och ansatsen 2011 var därför synnerligen värdefull för både Sverige och EU.
Varken Fridolin (2011) eller Ekström (2018) fann mitt fleråriga arbete, resultat, uppbyggt värde eller försök till kontakt intressant nog för att diskutera. Tillika stötte kommuner, olika förvaltningar, Region Skåne, psykologiprofessor, Ungdomsstyrelsen, myndigheter m.fl. bort uppnådda resultat och värde 2011 vilket stoppade fas 1 för modernisering av Sveriges välfärd i tid. År 2014 kom regering Löfven till makten och Fridolin blev utbildningsminister 2014-2019, därefter tog Ekström över till 2022. Välfärdens fördärv hade då pågått från början av 2010-talet fram till 2022 när den Rödgröna regeringen ersattes av Regering Kristersson. Dessa 12 år i svensk välfärdshistoria är allvarligt försummade när digitala medier som underhållningsfenomen bedömts som något alla kan relatera till men ingen vid svenska makten, departementen eller myndigheter har förstått att det globala fenomenet har präglat Sverige på strukturella och systemhotande nivåer löpande med ständigt förflyttade och helt nya skärningspunkter för välfärden och demokratin att förhålla sig till för att hantera väldigt akut. Därför saknas en extremt viktig och statlig ansats inom flera välfärdsfält för hantering av problemen som uppstått dessa 15 år vilket otvivelaktigt skulle gjort Sverige världsledande om man agerat i tid eftersom vår välfärd fram till 2010 var föredömlig att innovera och hade blivit en vägvisare för fler länder 2010-2025. Då hade Sverige styrt fronten inom digital välfärdsutveckling med vårt unika signum, tillika med mycket goda uppsidor för vårt land, vilket hade genererat högt renommé i världen när andra länder pratat om Sveriges stora framgångar. Sverige hade då lett en game changer i världen med ny forskning, metodik och innovationer för välfärden för alla länder att ta efter. Tvärtemot saknas resultaten och värdena för alltid.
HAVERIET ÄR CEMENTERAT OCH KOMMER FÖR ALLTID PRÄGLA SVERIGES FRAMTID NEGATIVT. DÄRFÖR ÄR VÄLFÄRDEN 2025 GLOBALT UTSÅLD, UPPSIDORNA SAKNAS, VÅRT LAND HAR ALLT MER FÖRLORAT SINA GENUINA VÄRDEN OCH ETT OFRÅNKOMLIGT PARADIGMSKIFTE HAR INLETTS. SVERIGE STÅR LÄNGRE IFRÅN SIN MEST OPTIMALA UTVECKLING ÄN NÅGONSIN.
Det finns viktiga nedslag 2010-2025 som bevisar hur försummelsen skadat Sveriges välfärdsutveckling. Sveriges mest centrala välfärdsfrågor bildning, kultur och hälsa är därför 2025 mycket eftersatta av den Rödgröna regeringen när frågorna sänkts till botten och gjorts allt mer värdelösa sett utifrån flertalet viktiga perspektiv. Från 2022 tog Regeringen Kristersson över de skadade välfärdsfrågorna hastigt och lustigt.
Välfärdsfrågorna är därför 2025 fundamentalt rotade på den lägsta nivå de hamnat och mycket försenade i sin utvecklingsresa i relation till svenska välfärdens och samhällets mest optimala resa. Även vad medborgarna förtjänar genomgå i samtid och framtid. Sveriges utveckling har snarare gått 30 år tillbaka i tiden jämfört med hur långt vårt land borde ha kommit i relation till global framväxt då nya uppsidor med resultat och värde inför framtiden nu saknas. Utöver redan drabbade generationer Z och Alfa berörs även kommande Beta-generationen barn och unga i stor utsträckning av haveriet när resultat- och värdeskapandet uteblivit helt i 15 år, dvs. innovativa resultat som ständigt måste leda fram till helt nya värden inför kommande generationer, teknikskiften och vad välfärden på strukturella nivåer tveklöst måste utvecklas utifrån. På så sätt genereras framgångar och värde över tid i vårt land vilket jag riktar till myndigheter och politiker då banbrytande och stora framsteg i det moderna samhället inte på något sätt skapas i stuprör eller per halva mandatperioder för att gynna tjänstemäns eller politikers karriärer och särintressen. Detta är samhällets verklighet, det är på riktigt, det pågår dygnet om, år ut och år in. I en global och digital värld måste dessa förebyggande insatser vara överordnat allt. Välfärden och medborgarnas välstånd ska otvetydigt vara högst prioriterat över tid och Sverige måste ligga minst 3-5 år före i prognoserna vilket är frågor svenska staten bevisligen inte kunnat hantera framgångsrikt under hela 2000-talet när världen globaliserats med allt svårare frågor, logiker och strukturella förändringar att hantera förebyggande.
Skadorna och skadekostnaderna av haveriet 2010-2025 har därför växt på hög i ekonomi, statistik, växande strukturella problem och har nu nått systemhotande nivåer vilket medfört att Sverige även haft en negativ inverkan på hela EU:s utveckling. Inte minst är vår egen innovationskraft och kulturutveckling allvarligt försummad, nu dessutom kommersiellt dominerad till ett mycket högt pris som i stor omfattning tagit över både kulturen och välfärdsfrågorna fram till idag 2025 samtidigt som uppsidorna saknas. Denna utveckling har skett trots att vi har en stark kunskap i landet som under dessa 15 år borde lett fram till statligt utvecklade och ägda välfärdsinnovationer utan dominans av kommersiella intressen för att gynna Sverige och EU. Med den förebyggande statliga ansatsen från 2010 hade det balanserat upp den globala och negativa påverkan från digitala medier som drabbat barn, unga och välfärden där statens innovationer utan kommersiella intressen hade genererat banbrytande vägar med motsvarande dignitet och viktiga betydelse för medborgaren som det globala och kommersiella utbudet har. Då skulle Sveriges nationella välfärdsutveckling blivit en stark konkurrent till digitala mediers globala framfart och utbud i syfte att skydda välfärdens främsta utveckling 2010-2025 och 2025-2032 (2040). Då hade statens utbud medfört väsentligt högre dignitet, lojalitet och respekt för resultat- och värdeskapandet hos medborgarna med det nya mervärde det gett svenskar i den moderna världen. Inte minst hade staten vunnit ett nytt stort utrymme i medborgarnas liv med nya relationer och socialt kapital som tvärtemot idag är nästintill obefintligt, inte minst de nya strukturella uppsidorna saknas. Uppsidorna med möjligheter har varit många från statens håll som avsändare inför nya fronter och teknikskiften som avlöst varandra men inget av detta har möjliggjorts i Sverige 2010-2025 och skadorna är ett faktum. Det förebyggande helhetsgreppet som är framgångsfaktorn inom välfärdsinnovation, som ständigt måste utvecklas och utökas, är därmed fullständigt förlorat i denna 15-åriga digitala epok. Det finns därför inga statliga resultat och värde för strukturella förändringar med positiva uppsidor.
Därför kan jag idag 2025 understryka att nedslagen hos Fridolin (2011), Ekström (2018), Region Skåne, kommuner, myndigheter, psykologiprofessor, mfl. i början av 2010-talet hade fått en direkt välfärdsavgörande betydelse för Sverige och EU 2010-2025 om ärendet inte stötts bort. Det har även varit en avgörande betydelse för välfärdens negativa utveckling att Miljöpartiet hade kulturministerrollen genom Alice Bah Kuhnke (2014-2019) för att därefter lämna över till en ny miljöpartist Amanda Lind (2019-2021). Bah Kuhnke var redan 2013 generaldirektör för Ungdomsstyrelsen (senare Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) och borde varit fullständigt insatt och agerat förebyggande i frågor med nya helhetsgrepp om barn och unga inför digitala mediers explosionsartade utveckling med fenomenets starka inverkan på välfärdsfrågorna för att undvika förfallet som därefter skett i över tio år. Dessa insatser har aldrig inträffat. Amanda Lind är utbildad psykolog och borde redan från 2010-talets början identifierat och tryckt hårt på förebyggande insatser riktade till barn och unga samt förstått transformationen som pågått mellan digitala medier, bildning, kultur och hälsa utifrån alla omgivande perspektiv för att värna branscherna, medborgarna och samhället så att Sverige kunde intagit en välfärdsledande position. Inte minst borde Lind agerat 2016 och 2019 då de globala fronterna var väldigt starka för att ställa skarpa prognoser för Sverige, men som istället dröjt nästan tio år till innan de kom på bordet hos Regering Kristersson. Spelindustrins globala framgångar hade 2016 dessutom pågått i minst 15-20 år där Sverige varit framträdande vilket Lind borde varit väldigt insatt i, även Bah Kuhnke. Korrelationen mellan spel och digitala medier som globala, kulturella och marknadsorienterade audiovisuella fenomen var mycket påtaglig, på olika sätt, men digitala mediers framrusande utveckling hade sedan 2010 synliggjort att fenomenet var ett väsentligt större och viktigare område att hantera akut än spel relevant för flera välfärdsfälts förebyggande hantering under 2010-talet. Digitala medier hade även en helt annan farlig påverkan och utbredning än spel, dygnet om, uteslutande styrt av globala kommersiella intressen. Dessutom forskade man i Sverige på Kultur på recept före 2010 och nämnda ministrar borde otvivelaktigt förstått digitala mediers kommande extrema inverkan på flera generationer och samtliga välfärdsfält, framdriven av en helt ny kultur och ständigt nya tekniska möjligheter för resultat- och värdeskapande för medborgarna och samhället. Trots det har Sveriges utveckling stannat upp i 15 år.
Statistiken har även tydligt visat hur Sverige utvecklats under hela 2010-talet. Tillika har styrdokument på svensk-, EU- och internationell nivå funnits för ministrar, departement, myndigheter och utskott sedan 2010 men trots det har det dröjt till 2024 innan större strukturella förändringar inletts för välfärden som är en akut reaktion på strukturella skador och systemhot. Nu är det allvarligt för sent och försummelsen orsakad av den Rödgröna regeringen har kvävt kreativa och kulturella branscher, innovationsförmågan, utövare, utvecklingspotentialen, välfärdsfälten, begränsat medborgares liv, berövat vårt land på transformationer, sänkt välståndet och sålt ut välfärden för att tvärtemot framställa både strukturella och systemhotande skador Sverige lär lida av i decennier framöver. Den Rödgröna regeringen saknade år 2014 perspektiven helt för att förstå väntad framtid, omvärldsanalyserna har inte gjorts, prognoserna har saknats, de tvärvetenskapliga insatserna har uteblivit samt det interdepartementala arbetet likaså för att möta framtidens allt mer komplexa välfärdsfrågor med nya helhetsgrepp. Detta är den allvarliga försummelse och haveri som skadat Sveriges välfärd under 2010-talet och otvetydigt orsakats av Miljöpartiet och Socialdemokraterna vilket även framställt en nationell paniksituation 2022-2025 som en direkt följd av förfallet. Detta är definitionen av ett haveri för Sverige med synnerligen allvarliga följder för vårt lands välfärd över tid. Sverige har försummats och omvärlden sprungit förbi trots att vår nations väntade välfärdsutveckling har kunnat beräknas matematiskt där koefficienter underbyggt och stärkt prognoserna 2010-2025 samt vilka helhetsgrepp som har behövts med 5-10 års framförhållning. Då hade den negativa statistiken som redan från 2010 var identifierad, definierad och väntad, otvetydigt åtgärdats förebyggande i tid med banbrytande innovationer som nu saknas Sverige för alltid. Då hade välfärdsfälten fram till 2018 redan uppnått världsledande forskning, resultat och värde för att senast då, för sju år sedan, varit först med AI för ledande digital välfärdsutveckling med synnerligen stark träffsäkerhet och beprövade metoder inför nästkommande innovationer och teknikskiften. Då hade svensk statistik sett helt annorlunda ut 2025.
Gällande endast kultur och transformationerna som förändrat området i 15 år hade de förebyggande insatserna under 2010-talet behövts för att främja och värna kulturen såväl ekonomiskt som kompetensmässigt. Tvärtemot är kulturen 2025 enskilt ett extremt drabbat och eftersatt välfärdsfält, därför råder även en allvarlig kulturkris i Sverige signerat den Rödgröna regeringen som ägt frågorna 2014-2022. Orsakerna bakom kulturkrisen handlar absolut inte om sänkta statsstöd i närtid utan krisen är snarare präglad av en allvarlig försummelse i 15 år när varken förebyggande insatser eller transformationer på strukturella nivåer har etablerats för att möta omvärldens globala verklighet samt för att undvika de systemhotande skadorna och nedskärningarna som nu är ett faktum. F.d. kulturminister Bah Kuhnke har sedan 2019 varit EU-parlamentariker för Miljöpartiet och politikern uttrycker tydligt på partiets hemsida ”Jag vill göra allt jag kan och ge allt jag har för att våra barn och barnbarn ska kunna leva bra liv på den här planeten!”. Utifrån vad jag utrett de senaste fem åren och kan bevisa så har Miljöpartiets Fridolin, Bah Kuhnke och Lind allvarligt förstört förutsättningarna för barn och ungas framtid, barnbarn, familjer och vårdnadshavare samt skadat Sveriges välfärdsutveckling i stor utsträckning tillsammans med den Rödgröna regeringen vilket har motverkat vårt lands utvecklingspotential på strukturella nivåer och lett till systemhotande fördärv i förlängningen. Socialdemokraterna står även direkt ansvariga för haveriet som pågått minst 2014-2022 där jag framför allt vill kritisera partiet för att kulturen aldrig samverkat näringspolitiskt i en förnyande, innovativ och tvärvetenskaplig riktning med nya helhetsgrepp vilket borde inletts för minst tio år sedan och inte i akutläget 2023-2024 av Regering Kristersson. Då hade dessa insatser placerat kulturen senast från 2014 som det mest betydelsefulla och centrala välfärdsfältet för Sveriges utvecklingspotential relevant för kulturens egenvärde, värnandet av näringar inom kulturella och kreativa branscher, kunskapsutvecklingen, innovation, värnat utövarna, främjat nya utbildningar, gynnat Sveriges kulturexport, framställt nya transformationer, genererat nya resultat med värden för att bevisa hur kulturen kan förändra välfärden på strukturella nivåer samt förbättrat välfärdsfälten bildning och hälsa (det som nu är det avsaknade och förebyggande arbetet med digitala medier för påverkan inom flera nationella välfärdsfrågor på samhällsnivå). Då hade svensk kultur i ny uppdaterad version redan från 2015-2017 utmanat och tagit en mycket stark konkurrerande position i relation till globala kultur- och medieentreprenörers påtagliga dominans.
Viktigt att lyfta är även att näringsministrarna Baylan och Thorwaldsson (Socialdemokraterna) kontaktades flertalet gånger i pandemin 2020-2022 för att undvika ännu större skador på Sveriges välfärd då pandemistöden inte på något sätt gick att erhålla i de 20-talet utlysningar som utlovades av den Rödgröna regeringen. De återkom inte, lika lite som kulturministrarna Lind, Gustafsdotter eller dåvarande finansminister Andersson som också kontaktades. Scandinavian Fours utbud och undertecknads kapacitet för Sveriges och EU:s välfärdsutveckling har inte bedömts som skyddsvärd enligt den Rödgröna regeringen, bevisligen heller inte utifrån näringspolitiska intressen med väntade resultat och värde för Sverige och hela EU. Det som skulle uppnåtts i Scandinavian Four för välfärden och samhället handlar om resultat och värdeskapande varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet varit i närheten av att åstadkomma under deras partipolitiska historia. Det inträffade är mycket starka bevis på hur långt kulturen stod ifrån näringslivspolitiken fram till 2022 där Socialdemokraterna haft ministerrollen 2014-2022 vilket är viktigt för alla i film- och kulturbranschen att veta då Sverige 2025 är allvarligt försummat inom kulturens utvecklingsresa både gällande nationell och internationell relevans. Den tvärvetenskapliga forskningen, transformationerna, resultaten och värdena saknas därför som heller aldrig fått förutsättningarna att lyckas. Heller har inte nya innovationer utvecklats eller släppts fram som motståndskraft till digitala mediers påverkan på välfärden eller att man dragit nytta av fenomenets tillkomst som fullständigt dominerat vårt land i 15 år. Om kulturens transformationsresa hade inletts för 10-15 år sedan skulle insatserna redan då identifierat vilka framtida satsningar som ofrånkomligen behövt lyfta välfärden i kommande versioner under 2020- och 2030-talet, inte minst kulturen, som nu saknas för alltid. Miljöpartiet och Socialdemokraterna står bakom även detta förfall vilket stärks av anmälan till Justitiekanslern där utredningen bakom bekräftar varför Scandinavian Four blev Sveriges värst exkluderade företag. Glöm inte bort det när ni skriker högljutt på kulturminister Liljestrand efter filmfestivalen i Göteborg 2025. Blicken måste lyftas och förståelsen höjas rejält där de strukturella och systemhotande felen i Sverige är väsentligt större än vad ni tror. Försummelsen och de avsaknade uppsidorna i 15 års tid berör nämligen även film- och kulturbranschens förnyelse som helhet 2010-2025 (-2032) och det finns väsentligt fler än nuvarande Regering Kristersson som står bakom förfallet.
SVERIGE LIDER AV ETT SKADEVERKANDE KRETSLOPP SOM PÅGÅR ÅR UT OCH ÅR IN. FÖLJDSKADORNA SYNS I STATISTIKEN OCH UPPSIDORNA MED STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR LYSER MED SIN FRÅNVARO. MÖNSTRET HAR LETT TILL LIVSAVGÖRANDE KONSEKVENSER FÖR MEDBORGARNA SAMTIDIGT SOM VÄLFÄRDSSKADORNA OCH SAMHÄLLSPROBLEMEN VÄXER PÅ HÖG.
Medan digitala medier som populärkulturellt fenomen har försummats av Miljöpartiet och Socialdemokraterna 2014-2022 för att omvandla dess kraft till resultat och värde för välfärdsfälten bildning, kultur och hälsa, försvagades tvärtemot Sverige i mycket stor utsträckning under perioden signerat de Rödgröna. Detta trots att ministerposterna för kultur och näringsliv tillhörde deras block och partier.
Statistiken i Sverige har under hela 2010-talet bevisat den negativa utvecklingen på både nationellt och internationellt plan där de nya skärningspunkterna aldrig har hanterats förebyggande och omvärlden därmed rusat förbi vårt land utan statlig kraftsamling. Detta har tillåtits ske trots att flertalet nationella, EU-relaterade och internationella styrdokument låg på de svenska makthavarnas bord under tidigt 2010-tal så de skulle förstå vad som pågick inom och utanför Sveriges gränser. Tillika visade forskningen och spelindustrin redan under 2000-talet indikationer på väntad omvärldsutveckling och inte minst från 2010 hade prognoserna på allvar kunnat ställas med minst 3-5 års framförhållning av båda blockens ministrar och politiker för att arbeta vidare utifrån när framtiden skulle mötas förebyggande. Att denna allvarliga försummelse och vanskötsel kunnat ske i 15 år därefter är således en gåta.
Den akuta brytpunkten kom när utredningarna Kreativa Sverige! (SOU 2022:44) och Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher (Skr 2023/24:111) offentliggjordes där ansvarig senior utredare Tobias Nielsen (Volante) betonade allvaret med ”Det viktigaste i denna riktning är att en fortsättning sker från statligt håll – för att undvika de senaste drygt tio årens oregelbundna och planlösa arbete för de kulturella och kreativa branscherna, och de system som de berörs av.” (SOU 2022:44, s. 15). Det är därför väldigt relevant att ställa frågorna: Vad arbetade Miljöpartiet och Socialdemokraterna med 2014-2022 när de hade ministerposterna? Vilka omvärldsanalyser gjordes? Vilka prognoser har ställts? Varför har nationell, regional och kommunal utveckling hamnat tio år efter omvärldens framfart trots enorma statsstöd och EU-finansiering? Varför saknas statligt finansierade innovationer som förebyggande borde hanterat väntad global utveckling?
De viktiga välfärdsfrågorna skänktes vid valet 2022 bort av den Rödgröna regeringen, totalt sänkta i botten och dolda för medborgarna under pandemin i närmre tre år 2020-2022. Därefter har Regering Kristersson med enkelhet kunnat agera för att symbolisera handlingskraft, medvetenhet och styrka vilket har räckt för att de med enkla grepp skulle få stor kontroll och gehör för frågorna efter att Sverige lidit i 15 år med stegrande verkan. Därför kunde nyligen avgångna utbildningsminister Johan Pehrson (Liberalerna) högtravande tala om skolan som många minns den med ”Nu går vi från skärm till pärm” när de digitala resultaten och förväntade värdena inom välfärden saknats helt de sista 15 åren. Likaså kan socialminister Jacob Forssmed (Kristdemokraterna) med lätthet berätta att hälsa är bra för medborgarna, påstå att skärmarna är dåliga, han slår ett revolutionerande slag för psykisk ohälsa som om man nyss upptäckt statistiken och föreslår att väckarklockan ska bli årets julklapp 2024. Bekräftar inte detta politikens vilja till exnovation i avsaknad av positiva uppsidor på grund av okunskaper och rädsla för globaliseringen för att endast framställa något ännu sämre? Eller har syftet varit att dölja hur Sveriges utveckling varit försummad 2010-2025 med omfattande negativ statistik som följd när de väntade problemen inför 2010-talet redan var identifierade och definierade för 15 år framåt? Påminner om mitt tidigare påstående om att Sverige idag 2025 ligger minst 30 år efter sin mest optimala utveckling som bevisar hur det negativa kretsloppet tvärtemot föder nya skador och skadekostnader snarare än att det löser problemen på strukturella nivåer med förebyggande ansats och nya uppsidor. När Sveriges makt står handfallna och verktygslösa, då går samhället och medborgarna tillbaka i sin utveckling och får ett sämre liv över tid. Om makten vill visa handlingskraft och styrka per mandatperiod är exnovation och degenerering utan nya starka innovationer och uppsidor vad de tar till i hopp om att misslyckanden inte ska synas vilket begränsar och försämrar vårt lands utveckling än mer. Då stagnerar en stat och går tillbaka i sin utveckling med växande skadekostnader och ständigt ökade skadefaktorer.
Ministrarnas agerande i Regering Kristersson är inte bara en uppläxning av de Rödgrönas haveri 2014-2022, det döljer även vad Alliansen 2006-2014 aldrig åstadkom som var med och grundade skadorna. Deras ställningstaganden och retorik under 2023-2024 är dessutom en förnedring av svenska medborgare, den välfärd vi alla värnar samt den offentligt och statligt anställda personal som i motvind slitit 2010-2025 för framåtriktad förbättring av Sverige medan haveriet pågått i tysthet för bl.a. lärarna, vården, blåljusverksamheter m.fl. Framför allt har barn, unga, familjer och vårdnadshavare svikits samtidigt som många undrar varför det föds mindre barn på 2000-talet, klassamhället ökar, ojämlikheten ökar, psykisk ohälsa skenar, kriminaliteten ökar, etc. Har makthavarna ens funderat på om nya logiker och skärningspunkter under 2000-talet kan ha samband som ni inte ens tänkt på utifrån nya helhetsperspektiv när 15 år av Sveriges viktigaste digitala period är bortkastad utan förebyggande välfärdsinnovationer?
Regering Kristersson är även mycket sent på bollen för att framgångsrikt hantera välfärdsfrågorna när de år 2025 vill förnya Sverige i grunden genom AI vilket kommer leda till skador på skador efter 15 års försummelse. Olustigheten i detta är att Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna inledde försummelsen fram till 2014 när Sverige även då saknade förmågan att hantera den digitala utvecklingen och globaliseringen med förebyggande verkan, för att åtta år senare 2022 ta över de allvarligt skadade välfärdsfrågorna de varit med och sänkt till botten samtidigt som de läxar upp både den Rödgröna regeringen och medborgarna. Nuvarande ministrars retorik i Regering Kristersson understryker tydligt att varken den Rödgröna regeringen, medborgarna, familjer eller vårdnadshavare har kunnat hantera bildning, digitala medier, kultur, hälsa, innovation, vårdnadsskapet eller omvårdnaden genom vad de förmedlar. Nu skärs även kulturen ner vilket jag vetat skulle inträffa sedan tio år tillbaka utifrån de globala transformationer som pågått, alla prognoser har talat för detta nämligen och därför har förebyggande insatser akut behövt tillkomma för längesedan eftersom svensk kultur numer är i total korrelation med global kultur. Inte lär det minska. Trots det är det först nu 2025 ett uppvaknade för kulturbranschen att Sverige är präglat av en omfattande kommersiell utveckling, pådrivet av ett maximerat vinstintresse, globalisering och en total konvergens, vilket är en stor del i det som pågår där statsstöden inte längre står emot och skyddar utövare i den globala tillvaron. Nya innovativa metoder med resultat och värde har därav sedan länge behövt tillkomma från staten, regioner och kommuner men Sverige står helt utan dessa betydande och synnerligen viktiga framsteg som kommer fortsätta drabba vårt land i ännu värre utsträckning med ökad negativ statistik. Diskrepansen mellan de uteblivna positiva uppsidorna och de negativa nersidorna är nu för stor för att åtgärda och skadorna över tid är ett faktum.
Det står idag 2025 klart för mig att de väntade skärningspunkterna i perioden 2010-2022 aldrig har satts i förebyggande analyser och prognoser av den Rödgröna regeringen. Heller inte av Alliansen som regerade fram till 2014. Båda blocken är ansvariga för förfallet och haveriet, vissa partier, ministrar och regeringar väsentligt mer än andra. Ett skadeverkande kretslopp beskriver utvecklingen bäst som på allvar skadat Sveriges och EU:s välfärd i en omfattande utsträckning men även berövat vårt land från att med succé etableras i EU och internationella sammanhang som en ledande välfärdsnation med högt renommé och stark konkurrenskraft. De senaste 15 åren är en skandal i svensk välfärdshistoria som måste fortsätta granskas då det kommer fortsätta drabba Sveriges utveckling negativt framöver eftersom de orsakande faktorerna kvarstår oavsett block- eller teknikskifte. Tid är pengar, resultat och värde. Tid är även människoliv, karriär och välstånd. Det inträffade 2010-2025 har varit livsavgörande för medborgarna och samhället för att bli ännu mer livsavgörande 2025-2040. Nu är livlinorna är slut. Samtidigt går vårt land in i ett nytt teknikskifte där AI kommer att dominera mycket starkt, parallellt som digitala medier med sin globala och kommersiella kraft fortsätter. Det innebär dubbla fenomen att hantera för Sverige. Det innebär även allt mer komplexa logiker och frågor att hantera för politiken och myndigheter som redan har försummat Sverige på strukturella nivåer i 15 år och inlett ett ofrånkomligt paradigmskifte därav. Inte heller det bidrar till positiva uppsidor för medborgarna, välfärden och samhället.
I JÄMFÖRELSEN MELLAN DE POPULÄRKULTURELLA ENTREPRENÖRERNA VS. MILJÖPARTIET OCH SOCIALDEMOKRATERNA FRAMTRÄDER DET SVENSKA HAVERIET UTIFRÅN INTERNATIONELLA OCH NATIONELLA PERSPEKTIV. DIFFERENSEN ÄR SLÅENDE.
Båda parter har förhållit sig till digitala medier som globalt fenomen sedan 2010, olika. De populärkulturella entreprenörerna har förebyggande och löpande anammat digitala mediers framväxt och nya möjligheter där de satt en stark internationell och nationell prägel med största påverkan i sina hemländer, uteslutande drivet av kommersiella intressen som gett allt större politisk makt och växande inflytande över välfärdsfrågor. Detta medan Miljöpartiet och Socialdemokraterna som ansvariga för den svenska välfärden och näringslivsutvecklingen, inklusive digitala medier, tvärtemot skapat ett haveri som resulterat i att välfärdsfälten bildning, kultur och hälsa vanskötts med strukturella problem och systemhotande följder när de vänt ryggen åt global utveckling och därmed missat alla möjligheter till uppsidor som funnits för Sverige. Jämförelsen är relevant för att förstå modern tids populärkulturella utveckling där differensen mellan vad parterna åstadkommit när de hanterat digitala medier olika är påtaglig. Medan de förstnämnda dragit största nytta av den digitala epokens framväxt och bidragit till fullständig konvergens, har de politiska partierna försummat Sveriges välfärds- och näringslivsutveckling med konstant ökade negativa nersidor. Differensen är slående. Den enes uppsidor blir den andres nersidor när det kommersiella vunnit över statens handfallna och verktygslösa agerande i Sverige, samtidigt som välfärdsinnovationer inte släppts fram. Entreprenörerna har ständigt brutit ny mark, framgång och fått allt större makt under tio års tid medan de politiska partierna förstört landets välfärdsutveckling under minst åtta år, dessutom föll de Rödgröna på eget grepp vid valet 2022.
På global nivå har kultur, media, välfärd och politik aldrig tidigare i historien uppnått den extremt höga nivå av total konvergens som nu skett 2024-2025 där helt nya logiker och skärningspunkter möts. Detta bevisas inte minst av USA-valet 2024 och vad som skett på den internationella politiska arenan därefter som är allt mer fenomen- och konvergensstyrd. Detta medan Sverige under lång tid framöver kommer att stå kvar med skadorna från ett haveri 2010-2025 att hantera först där transformationerna med strukturella resultat och värden för den svenska välfärden uteblivit helt, samtidigt som vår nation är starkt dominerad av den globala konvergensen som rotats på djupet inom demokrati, välfärd och samhälle. Jag jämför de internationella populärkulturella entreprenörerna med de politiska partierna eftersom Sveriges demokrati, medborgarna och välfärdsfälten sedan många år tillbaka är i fullständig matchning med det kommersiella, dvs. välfärdsfrågorna och flera generationers intressen återfinns numer inom de kommersiella logikerna och skärningspunkterna som ständigt drivs framåt av dessa snabbrörliga incitament. Men i Sverige har båda blocken ignorerat konvergensens uppsidor och nersidor under hela 2010-talet trots korrelationen mellan det kommersiella och flera välfärdsfält har varit uppenbar och intensifierats för varje år som gått sedan 2010. Ur detta resonemang framträder den slående differensen gällande vad båda parterna åstadkommit i minst tio år och haveriet är ett faktum.
För att svenska ministrar och politiker ska förstå nedanstående resonemang uttrycker jag mig följande: Format och content inom fenomenet digitala medier måste likställas med och förstås som litteratur, dvs. upphovsrättsligt skyddade verk vars innehåll har en direkt inverkan på medborgaren, folkbildningen och välfärden. Hit inräknas även fack- och kurslitteratur. Precis som nyligen avgångna utbildningsminister Johan Pehrson (L) menar att böcker är lösningen för Sveriges kunskapsförstärkning framöver när han kritiserat skärmarnas förekomst och den negativa statistik som omgett barn och unga över lång tid, har digitala medier lanserat miljontals verk av motsvarigheter till ”böcker” på temat livet, livsstil, intresseområden, kunskapsutveckling, talangutveckling, underhållning, nätverkande, möjligheter, m.m. när digitala medier satt helt nya innehållsmässiga standarder i 15 år för de svenska medborgarnas dåtid, samtid och framtid. Någon motsvarande upphovsrättsligt skyddad litteratur i genrerna med samma attraktivitet, dignitet, kraft och värde som digitala mediers verk haft med påverkan på folkbildningen och välfärden, saknas Sverige. Detta har skapat ett 15-årigt stort tomrum mellan digitala medier och den svenska välfärden när avsändaren inte varit staten utan globala kommersiella aktörer och fria skapare som dominerat välfärdsfälten på helt nya sätt. Flera generationer har därmed utbildats och fått livet dominerat av digitala mediers ”böcker” men utan statens närvaro med motsvarande format och innehåll för att balansera upp diskrepansen när det inte funnits förebyggande välfärdsinnovationer eller tvärvetenskaplig forskning som dragit nytta av det globala fenomenets tillkomst för att generera nya resultat och värde. Medborgarna har därmed varit övergivna i kulturens globala, kommersiella och oändliga ingenmansland där de själva fått kontrollera sina öden 2010-2025 på ett historiskt nytt sätt. Även Sveriges välfärdsfrågor och samhällets utveckling har varit lämnade åt sitt eget öde.
Insatserna jag utförde fram till 2011 definierade klart och tydligt behovet av att hantera och förstå Sverige utifrån nya globala välfärdsperspektiv för vårt lands bästa inför den framtid som väntade där kultur och digitala medier skulle få största påverkan framöver. Men samtliga kontaktade har i tre faser från 2010 stött bort insatserna som akut, intressant eller viktigt. Transformationerna har därför saknats i Sverige 2010-2025 som skulle förändrat behovet av och synen på strukturella förändringar i god tid och därmed aldrig orsakat systemhotande skador 15 år senare. Med det sagt, digitala medier som kultur- och mediefenomen är helt egna format med sitt unika innehåll, dvs. ”litteratur”, som i nya förebyggande skärningspunkter hade behövt hanteras per tid och förstås av svenska staten som strukturellt påverkande fenomen, före verken med snabbt stegrande kommersiellt intresse nått systemhotande nivåer som nu är ett faktum. Därför hade know-how med banbrytande metoder och nya helhetsgrepp för välfärden behövt skyddas och värnas i Sverige redan från 2010 men svenska staten och berörda har valt en väsentligt sämre väg som fördröjt vår nation i 15 år. Det har lett till en mycket kostsam fördröjning med enorma skador som följd där flertalet nya skadekategorier och nya skadekostnader kommer fortsätta öka högst oroväckande som en direkt orsak av haveriet. I värsta fall kommer den negativa statistiken följa en exponentiellt växande utvecklingskurva per 3-5 årsintervall fram till 2040 i den tid som väntar men det är avhängigt många faktorer. De erfarenheter, know-how och kunskaper som hade uppnåtts inför 2010-talets början med skarpt fokus på digitala mediers utveckling, nya helhetsgrepp samt välfärdsinnovation från 2011 var därmed synnerligen värdefulla för att förebyggande möta den snabba, globala och föränderliga digitala utvecklingen före de negativa konsekvenserna på svenska välfärdens strukturella och systemhotande nivåer rotats per tid. Banbrytande sociala insatser hade då fått verkan före den svenska välfärdens front var dominerad av den globala fronten, som från 2010-talets början hade ett stort nationellt försprång på flera år mot den globala utvecklingen, som sedermera minskat med den globala utvecklingens allt högre tempo. Därför var det synnerligen viktigt att agera förebyggande för att maximera resultat och värde i tid med ständig koppling till den globala utvecklingen. Att politikerna ständigt förlitat sig på mycket försenad forskning (eller utebliven forskning), uteblivna helhetsgrepp samt att Sverige aldrig tillgodosetts med förebyggande statliga innovationer i tid, har allvarligt stärkt försummelsen och skadefaktorerna under dessa 15 år som ständigt ökat på diskrepansen och nersidorna.
Digitala mediers utveckling har gått i raketfart där fenomenet i realtid gett medborgare i flera generationer en ny injektion av nya ”böcker” och folkbildning som de för evigt bär med sig som det rätta att förhålla sig till i livet. Samtidigt har studieresultaten gått ner och den negativa statistiken i allt fler frågor ökat högst oroväckande. Svenska staten har nämligen aldrig lyckats bygga upp ett nytt digitalt och socialt kapital av format, innehåll och innovationer för att stärka relationer eller välfärdsfälten med vilket i sin tur hade skapat en ny lojalitet, nyttor, stärkt demokratin, förnyat samhällskontraktets betydelse samt förbättrat medborgarnas liv och välstånd. Det handlar om Välfärden version 2, 3, 4 osv. som ständigt behöver uppdateras och förebyggande stegra i kvalitet för alla medborgare, inte tvärtom. Resonemanget ska inte på något vis beblandas med politisk påverkan utan digitala medier som verktyg och innovationerna hade främjat vårt land och välfärd förebyggande då alla medborgare använder tekniken dygnet om. I jämförelse med Nelk Boys, Jake Paul, Logan Paul, Theo Von har dessa uppfyllt stora resultat och värden för människor på olika sätt med sina format och content vilket lett till starka och lojala relationer med mottagarna, även utan politisk påverkan före USA-valet 2024. Motsvarande hade svenska staten kunnat uppnå på sitt unika sätt utan politisk inblandning (oavsett content, innovation eller plattform med olika riktade syften) där verktygslådan hade genererat stora resultat och värden för medborgarna, välfärden, Sverige och vår roll som EU-medlem genom våra egna kontrollerade skärningspunkter i relation till den globala utvecklingen. Då hade statistiken garanterat varit väsentligt mer positiv 2025 inom flera välfärdsfrågor för medborgarna och hela samhället där staten haft en förebyggande ansats och agenda inför löpande skärningspunkter och teknikskiften med goda uppsidor att både bygga vidare på och träda in i. I Sverige är jag rädd att man inte kunnat särskilja digitala medier från politisk påverkan, heller har makten inte förstått hur välfärds- och näringslivsutvecklingen kunnat dra nytta av fenomenets goda uppsidor, parallellt som vår nation skulle trätt in på en global arena med alla framgångar.
Det blir därför tydligt att ministrarna Fridolin, Ekström, Bah Kuhnke, Lind, kommuner, myndigheter, Region Skåne, tillsammans med fler, aldrig under hela 2010-talet förstått hur man behövt angripa den allt snabbare digitala utvecklingen, vilka faktorer som dominerat de väntade skärningspunkterna för välfärden eller att de har kunnat ställa prognoser med 3-5 års förebyggande ansats (helst större prognoser) trots att det varit fullt möjligt. De har även valt att inte bemöta, lyssna eller förstå. Sverige kunde varit en ledande och välmående välfärdsnation i god tid från 2010-talets början som förebyggande hade mött globala fronter med transformationer för svenska välfärdens främsta per tid, men insatserna och den tvärvetenskapliga forskningen med nya helhetsgrepp har istället lyst med sin frånvaro som ett direkt resultat av haveriet. Förfarandet har därmed förstört flera välfärdsfälts utvecklingspotential, försvagat innovationskraften, sänkt välståndet, urholkat demokratin och berövat vårt land på ny banbrytande forskning med påföljden att år 2025 står Sverige på samma ruta som 2014 med frågor som numer är allvarligt förstörda. Tillika har de uteblivna uppsidorna tvärtom omgärdat medborgarna med allvarlig statistik och skador relevant för deras hela liv. För att förstå välfärdens kommande utveckling 2025-2040 behövde man perioden 2010-2025 förebyggande förstå format, content och plattformar och väntade digitala innovationer som är receptet för välfärdens morgondag, dvs. förstå behov, efterfrågan och vilka globala fronter som väntades dominera vår nationella samhällsutveckling på strukturella nivåer inom något år för att i tid ställa träffsäkra prognoser. Dessa arbetssätt, forskning, resultat och värde baserat på nya helhetsgrepp och innovativt synsätt, har saknats Sverige i 15 år vilket kommer fortsätta leda till en sämre framtid.
Nu har Sverige helt missat den digitala epoken för välfärdens uppsidor. Samtidigt pratar nuvarande Regering Kristersson och AI-kommissionen 2024-2025 om att AI ska bli den magiska vändpunkten inom alla välfärdsfrågor, förhindra strukturella problem och stoppa systemhot. Så är inte fallet. Tvärtemot lär fenomenet skapa skador på skador eftersom det i Sverige inte funnits något helhetsgrepp av välfärdsfrågorna tidigare vilket ett tiotalet seniora forskare och sakkunniga nyligen skrev om i DN gällande AI kommissionens rapport Färdplan för Sverige där de tydligt understryker att det satsats för lite på humaniora och samhällsvetenskap över tid samt att det råder en obalans mellan teknik och människa. Detta instämmer jag fullt i med hänvisning till det inträffade i perioden 2010-2025 vilket tas upp i ett tidigare inlägg Den tvärdisciplinära spännvidden saknas, återigen (Linkedin) som hänvisar till DN:s artikel. Återigen bevisas att det populärkulturella fenomenet digitala medier med sina genres, format, content och plattformar varit nycklarna för att förstå välfärdens väntade utveckling vilket ofrånkomligen handlar om humaniora och samhällsvetenskap samt förhållandet mellan teknik och människa. Digitala medier har under hela 2010-talet varit den snabbrörliga ”litteraturen” med receptet för morgondagens välfärds verklighet för att avkoda och förstå välfärdens väntade uppgång eller nedgång, med korrelation till strukturella frågor för att i förlängningen undvika systemhotande skador. Dessa allt säkrare prognoser har jag med framgång ställt i 15 år och det bevisas av alla försök till insatser i tre faser 2010-2023 som stötts bort på nationell, regional och kommunal nivå.
Haveriet av Sveriges utveckling bekräftas också av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA:s förstudie Behov av en strategi och handlingsplan för kunskapsbaserade tillgångar (2025) som jag kommenterat (Linkedin). Förstudien bevisar försummelsen av landets immaterialrättsliga utveckling 2010-2025 trots att de kunskapsbaserade tillgångarna och immaterialrätten utgjort den absolut viktigaste grundbulten i den globala digitala utvecklingen, digitala medier samt innovationers resultat- och värdeskapande. Men även detta juridiska område har allvarligt försummats av den Rödgröna regeringen, ansvariga myndigheter för statsstöd och hubbar för innovation med ansvar för nationell- och EU-finansiering med påföljden att Sverige hamnat långt efter i internationella jämförelser. Immaterialrätten består även av nycklarna för att förstå välfärdens, de kreativa och kulturella branschernas, näringslivets och samhällets väntade tillvaro samt vilken utvecklingspotential som väntar med alla risker för nersidor eller möjligheter till uppsidor för resultat- och värdeskapande på nationell och internationell nivå. Utan statliga satsningar på immaterialrätten som centralt värdeskapande område för välfärden sedan 2010, trots att det juridiska området varit högprioriterat i statens och EU:s styrdokument, har immaterialrättens nycklar aldrig fått förutsättningarna för att vägleda Sveriges utveckling med stora resultat åter till EU.
Det är därför synnerligen allvarligt och högst anmärkningsvärt att den Rödgröna regeringen, berörda kultur- och näringsministrar, statliga Kulturrådet och Region Skåne Kultur inte värnar specialistutbildade inom immaterialrätt med inriktning mot både de välfärdsrelaterade frågorna samt för att värna det svenska samhällets strategiska utveckling över tid. I Scandinavian Four fanns ett toppinnovativt utbud, utvecklat med tvärdisciplinär kompetens där immaterialrätten utgjorde en central och stark del, tillika för att generera immaterialrättsliga värden åt Sverige och hela EU över en 5-10 års period, samt utbudet hade attraherat arbetskraft och främjat högre forskning med nya helhetsgrepp kring internationella innovations- och välfärdsfrågor. Respektive av de ovan nämndas ansvar för statsstöd och EU-stöd strider därmed mot allt vad både Sverige och EU ska främja och värna trots att EU:s innovationsprogram, ledande styrdokument på svensk- och EU-nivå, svensk innovationsstrategi, nytillkomna kulturutredningar, FN:s agenda 2030, mfl. tydligt understryker att immaterialrätten med innovativ produkt- och tjänsteutveckling ska vara mycket högt prioriterat och värnas när det juridiska området står i direkt korrelation med modern välfärdsutveckling för att skapa bättre samhällen och stärka förutsättningarna för medborgares liv. Immaterialrätten består även av nycklarna för att utläsa väntad teknisk utveckling, förstå strukturella mönster, förstå kommande avancerat konceptuellt behov inom marknader och välfärd, förstå kulturens framtid, tolka globala fronter, m.m. med fokus på Sveriges och EU:s främsta utveckling över tid.
Kultur- och medieentreprenörerna Nelk Boys, Jake Paul, Logan Paul och Theo Von har arbetat sig framåt med största framgång på digitala medier, beaktat relationen mellan teknik och människa samt de har omsatt de kunskapsbaserade tillgångarna till immaterialrättsligt värde riktat till miljarder människor med direkt påverkan på samhällen och välfärden världen över. De har genom sitt uthålliga arbete även blivit en avgörande maktfaktor i det amerikanska valet 2024. Följderna av de populärkulturella entreprenörernas framgångar kommer ha en mycket stark påverkan på välfärdsfrågorna, politiken i USA och världen framöver där de som kommersiella superfenomen skapar och präglar dessa enorma förändringar, fronter och transformationer. År 2024-2025 har de även bidragit till att en total konvergens uppnåtts för första gången i världshistorien vilket är ett mått av samtidens exceptionella ytterlighet och teknikens möjligheter som Sverige hade behövt agera förebyggande och medvetet inom för att värna vår demokrati och välfärdsutveckling i tid redan från 2010, dvs. tvärvetenskapligt utifrån väntade skärningspunkter med forskning och innovationer för att motverka existentiella strukturella skador som nu nått systemhotande nivåer för medborgarna och samhället när vårt land lider av 15 års försummelse. Uppsidorna i Sverige borde därför inlett sin unika utvecklingsresa redan 2010 vilket hade gett dessa viktiga resultat och värden som snarare hade enat medborgarna i välfärdsfrågor och stärkt dessa över tid som skydd, jämfört med att fragmentera vårt land och undergräva välfärdens kvalité som nu nått allvarliga strukturella problem på systemhotande nivåer där allt vad staten vill uppnå är omkullkastat samt görs allt mer resultat- och värdelöst. Förebyggande välfärdsinsatser uppfyller väsentligt högre och viktigare syften än politiskt spel och särintressen när Sverige bevisligen saknar dessa centrala framsteg för alltid, medan de som skapat haveriet fortsätter forma vårt land med sin bristande politik och sakkunskap, trots de står längre ifrån verklighetens Sverige än någonsin. Detta pågår samtidigt som världen rusar allt fortare framåt för varje sekund, med ständigt ökad exklusivitet, dominerande präglat av de globala aktörernas hittills uppnådda kommersiella resultat vars möjligheter snarare gynnar deras intressen, som tvärtemot hade behövt innoveras framgångsrikt i en ekonomiskt stark och rustad välfärdsstat som hade de bästa förutsättningarna för att tjäna både Sveriges och EU:s intressen. Sverige är långt ifrån att vara en sådan framträdande stat 2025.
Arbetet med format, content och välfärdens väntade framtid i nya skärningspunkter, dvs. det avancerade konceptet, är något jag fördjupat och specialiserat mig allt mer inom med fokus på bildning, kultur och hälsa. Erfarenheterna, know-how och träffsäkerheten var starka för Sverige redan inför 2010 med ett viktigt uppbyggt värde att ta vidare men som har stötts bort i tre faser under 2010-talet fram till 2022. Inför 2019 fanns även en unik ansats i Scandinavian Four med helt ny nationell och internationell förankring som skulle vända Sveriges negativa välfärdsutveckling genom toppinnovativt utbud med resultat och värde åt både Sverige och EU. De innovativa framstegen och utbudet skulle även gå på export under hela 2020-talet för att generera skatteintäkter och omsätta de kunskapsbaserade tillgångarna i Sverige till fler länder för att öka vårt renommé inom EU och i internationella sammanhang.
Återigen riktar jag mig till nuvarande och dåvarande ministrar, politiker samt de partier som orsakat Sveriges haveri: Digitala medier, immaterialrätten, humaniora, samhällsvetenskap, beteendevetenskap, audiovisuella analyser, den kommersiella utvecklingen samt den tekniska utvecklingen, samtliga riktade mot välfärden med nya helhetsgrepp, är och har varit de absolut mest centrala nycklarna i den digitala utvecklingen de senaste 15-20 åren med störst påverkan på välfärdsfrågorna i Sverige. Tillika för att värna de kunskapsbaserade tillgångarna för att generera nya uppsidor. Tvärtemot har högre tvärvetenskaplig forskning och innovation saknats för att skapa Välfärd version 2, 3, 4 osv. under hela 2010-talet fram tills idag 2025. Tvärtom handlar det om tre välfärdsfält som behövt genomlida en allvarligt negativ utveckling under lång tid på grund av haveriet som framställts när frågorna snarare hade behövt lyfta för att möta globala fronter med förebyggande ansats.
Immaterialrätten är även det juridiska område som båda blockens regeringar har försummat och stött bort som oviktigt i 15 års tid trots dess funktioner för analyser, avkodningar av fenomen, värdet för svenska och internationella affärer samt välfärdens förnyelse som kunde gjort Sverige världsledande med start 2010. Förstår ledande politiker, myndigheter och regeringsblocken idag 2025 hur den audiovisuellt, kulturellt och immaterialrättsligt drivna spelindustrin växt fram de senaste 30 åren? Immaterialrättens betydelse inom digitala medier har 2010-2025 varit motsvarande men både viktigare och större än demokratin, livet, spelindustrin och välfärden självt för medborgarna och vårt lands utvecklingspotential. Trots det har området ignorerats fullständigt av båda blocken som Sveriges största uppsida för resultat- och värdeskapande. Det är en skandal i sig att den immaterialrättsliga utvecklingen skadats så pass allvarligt där Sverige nu ligger långt efter i internationella jämförelser. Den svenska spelindustrin som omsätter närmre 100 miljarder per år omnämns gärna av båda blockens ministrar och politiker som en succébransch i nationella och internationella sammanhang, trots att den växt sig stark utan staten. De nämner gärna även att Sveriges kreativa sektor omsätter 650 miljarder per år. Men att Sveriges regeringar framställt ett haveri och fullständigt vanskött flera välfärdsfält när de aldrig innoverat dessa från 2010-talets början med hjälp av digitala mediers verktyg, digital utveckling, ny framtidssäkrad forskning och förebyggande innovationer, som i dess frånvaro orsakat skadekostnader för 100-tals miljarder 2010-2040 med uteblivna resultat och värde för Sverige och hela EU, det är politiker och myndigheter tysta om. Tystnadskultur, mandatperioder, korruption, politik och eftersatt välfärdsutveckling är inte en framgångsrik kombination. Sverige spelar därför i de lägre divisionerna i både nationella och internationella jämförelser, omgärdat av allvarlig negativ statistik, samtidigt som medborgarna, välfärden och samhället lider.
HAVERIET 2010-2025 HAR LETT TILL VALAVGÖRANDE OCH PARTIPOLITSKA KONSEKVENSER MED HISTORISK PÅVERKAN PÅ SVERIGES DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD NÄR DIGITALA MEDIER BEDÖMTS SOM OVIKTIGT FÖR VÄLFÄRDENS UTVECKLING. DEN KOMMANDE AI-EPOKEN 2025-2040 ÄR REDAN VÄSENTLIGEN SKADAD NÄR 15 ÅRS UTEBLIVNA RESULTAT OCH VÄRDE SAKNAS.
Socialdemokraternas oförmåga att bilda regering 2022 beror på sviktande framgångar inom det rödgröna blocket fram till valet. Det grundas mycket på oförmågan att förstå digitala medier, format, content, konvergens, väntade skärningspunkter och uteblivna prognoser för välfärden vilket för de Rödgrönas politiska intressen borde varit högaktuella frågor att hantera senast 2018. Framför allt för medborgarnas och Sveriges framtid.
Garanterat hade en kontakt med Ekström (2018) bidragit till att Socialdemokraterna senast då hade tagit kontrollen över välfärdsfrågorna som de redan allvarligt försummat och skadat på strukturell nivå gällande barn och unga, bildning, digitala medier, kulturens transformation, hälsa och välfärdsinnovation med ny förståelse inför den framtid som väntade 2018-2025. Detta har istället Regering Kristersson visat stor handlingskraft inom 2024 genom att bara identifiera problemen, definiera frågorna och möta teknikskiften trots det är 15 år för sent. Detta kunde de Rödgröna gjort senast 2018 som då hade stärkt deras politiska position och lojalitet hos medborgarna i väsentligt större utsträckning än vad blocket förmådde vid valet 2022.
Vid en kontakt med Ekström (2018) hade Socialdemokraterna fått en fördjupad förståelse av de globala cykler som omger Sverige och vilka fronter som väntades, framdrivna av digitala medier och innovationer vars kulturbildning inverkar på hela välfärden, för att de utifrån nya perspektiv förstå vad som ständigt påverkar och väntade Sverige med något års fördröjning. Förståelsen hade otvetydigt stärkt Socialdemokraternas och de Rödgrönas politiska position inför valet 2022 för garanterat varken förstod ni eller såg verkligheten med allt starkare konvergens komma. Då hade de Rödgröna senast 2018 uppnått viktiga framsteg för välfärden samt politiska framgångar med ert block istället för att lämna över ett fullständigt haveri 2022. Glöm inte bort kontakten med Miljöpartiets Fridolin (2011) som garanterat hade lett till banbrytande och välfärdsavgörande dialoger i väldigt god tid relevant för hela Sveriges prognosställning, före den negativa statistiken skenade iväg till vad vi ser idag. Detta hade tidigt stärkt det Rödgröna blocket under 2010-talet då alla välfärdsfrågor därefter har berörts av digitala medier, ny kulturbildning och teknisk utveckling. Låt oss vara överens, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, ni har missat något mycket viktigt för ert block, era partier och skadat Sverige över lång tid genom ert agerande och de strategiska val ni gjort för vårt land. Inte minst har medborgarna, välfärden och hela samhället skadats allvarligt om vi bortser från er uteblivna politiska framgång.
Efter Sveriges val 2022 gjorde jag med stort intresse en heltäckande analys och sammanställning av de politiska partiernas insatser, mediernas slutsatser och tillsammans med relevant statistik stärktes mina slutsatser gällande hur Sveriges utveckling försummats 2010-2022. Sveriges alla partier har legat långt efter digitala mediers globala front och endast de partier som lyckats anamma de globala verktygen i viss utsträckning i rätt tid har resulterat i framgång på digitala medier. Endast SD:s försök gav ett större genomslag i relation till resterande partier vilket resulterade i styrkebeskedet de visade valet 2022, som i en liten jämförelse kan likställas med USA-valet 2024 (är medveten om TV4:s Kalla fakta om trollkonton). Framför allt tilltalades den unga svenska publiken som drog väsentligt till höger där målgruppens valstatistik visade markanta och mycket överraskande förändringar enligt svenska Valforskningsprogrammets seniora medieprofessorer som inte hade sett liknande avvikelser sedan 90-talets början. Vill lyfta Henry Jenkins bok ”Konvergenskulturen: där gamla och nya medier kolliderar” (Jenkins 2012) där USA:s medie- och valutveckling från början av 2000-talet skildras och mönsterna för USA:s valutgång så långt fram som 2024 kan uttydas tillsammans med mina djupanalyser av digitala medier. Det Jenkins hävdar att ”mediekonvergensen kommer att omforma den västerländska populärkulturen” har nu 2024-2025 tagit flera steg ytterligare som lett till total konvergens mellan digitala medier, kultur, välfärd och politik med spridning till fler frågor. För mig stod det klart redan 2018 att det som inträffade i USA-valet 2024 skulle bli verklighet. Det handlar om format, content, teknik och träffsäkerhet per tid för att förstå vad som ska konvergera eller divergera och därigenom utläsa vilken utveckling som väntar marknader, demokratin, välfärden och politiken. Genom Republikanernas och Trumps samarbete med nämnda populärkulturella entreprenörer var valutgången garanterad i relation till Demokraterna och Kamala Harris när det handlar om att agera träffsäkert per tid. Att det amerikanska valet 2024 skulle vinnas av Republikanerna och Trump är beviset på att kraften i digitala mediers front är så extremt stark, förutsägbar och oövervinnlig om parametrarna faller på plats per tid vilket även resulterade i att total konvergens uppstod för första gången i världshistorien. Återigen har den immaterialrättsligt drivna kultur- och mediekraften kört över gårdagens gällande front när endast det senaste, mest exklusiva och kraftfullaste innehållet styr riktningen inom marknad, makt, politik och välfärd. Valutgången i USA hösten 2024 blev den nya standarden, dvs. den nya gällande globala fronten som dominerar tills att nästa front tar över i det numer fullständigt konvergerade kultur- och medielandskapet.
De populärkulturella entreprenörerna har även en naturligt inneboende drivkraft att ständigt bryta ny mark vilket är ett måste för digital överlevnad, popularitet och att ständigt nå nya ekonomiska framgångar. Deras karriärer är som en timeline och de gör vad som krävs för att vinna i alla kategorier innan tiden är ute. Nu innebär deras nyvunna mark ännu större inflytande, makt, omsättning och popularitet men samtidigt ett högre risktagande där när de måste agera uttömmande med ny exklusivitet per tid för att skapa ny attraktivitet, resultat och värde utan att förlora sin publik. Dessutom har entreprenörerna satt en ny agenda inför världen där en ny front måste upprätthållas som även presidenten är beroende av. Nu fortsätter entreprenörerna att glänsa med nya framgångar där de välkända format- och contentskaparna även äger innehållsfrågor relevant för AI-inlärning, deras makt på digitala medier har växt sig större (snart troligt ägande av plattformar), de påverkar välfärdsfrågornas samtid och framtid i stor utsträckning samt de har fått ännu större politiskt inflytande på nya nivåer efter USA-valet 2024. Gränserna flyttas ständigt vilket är en naturlig resa för entreprenörerna som dominerar fronten där kreativitet, nya möjligheter, innovation, relationer, socialt kapital och teknik möts där potentialen verkar vara oändlig när de odlar vad som krävs för att nå framgång och makt på den globala arenan. De besitter även nycklarna för att forma morgondagens fronter med stöd i den framgång och makt de redan uppnått.
Digitala medier som kultur- och välfärdsverktyg samt tekniskt fenomen hade i Sverige med start 2010 behövt riktas förebyggande till alla barn och unga, medborgare i alla generationer samt välfärdsfälten bildning, kultur och hälsa var för sig så att den svenska välfärden kunde innoverats i tid. Då hade vårt land tagit en världsledande position för att värna demokratin och förnyelsen av vår välfärd istället för att släppa kontrollen till den globala kommersiella fronten som uteslutande sålt ut Sveriges genuina värden och nu påverkar vårt land till fullständigt, utan statlig närvaro. Detta är ett faktum 2025, 15 år senare. Sverige hade från 2010 varit ensamma i världen om att generera nya förebyggande resultat och värden för vår nations väntade utveckling men tvärtemot har verktygen överlåtits till de kommersiella aktörerna med egna agendor och intressen som fått allt större makt över välfärdsfrågorna när svenska staten nekat innovationsarbetet som motvikt i tre faser 2010-2025. Kultur- och medieentreprenörerna har därmed tillåtits att sätta ett mycket stort avtryck på Sveriges strukturella utveckling med spår långt in i demokratin, flera välfärdsfält, samhället, politiken, valet 2022, vårt kommande val 2026 och vårt lands tillvaro därefter.
Att inte arbeta förebyggande i Sverige med träffsäkra prognoser och utveckling av välfärdsinnovationer har därför försummat och skadat vårt land i en allvarlig utsträckning vilket lär sätta spår under flera kommande decennier.
SLUTSATSER 2010-2025 OCH PROGNOSER 2025-2040.
Baserat på artikelns innehåll presenteras Slutsatser 2010-2025 och Prognoser 2025-2040 per fråga direkt nedan.
Slutsatser 2010-2025 sammanfattar artikelns huvudsakliga ställningstaganden. Artikeln bör läsas före slutsatserna läses.
Prognoser 2025-2040 utgår från artikelns slutsatser tillsammans med nya framtidsprognoser. Prognoserna för de kommande 15 åren baseras på de väntade skärningspunkter som kommer fortsätta dominera och prägla Sveriges och EU:s utveckling. Prognoserna baseras även på de utredningar och omvärldsanalyser som gjorts relevant för Scandinavian Four 2020-2025 vilket även tillför viktiga indikationer om framtiden utöver vad som sker i pågående mandatperiod. Prognoserna som är övergripande ställda kommer ligga till grund för såväl debatter som operativa rådgivningsinsatser i både sakfrågor och strukturella frågor som berör Sverige och EU.
SVERIGES FRONT.
Slutsats 2010-2025. Sverige har med snabbt stegrande verkan de senaste 15 åren blivit en globalt och allt mer kommersiellt dominerad nation på strukturella nivåer vilket har påverkat och kommer att fortsätta påverka medborgarna och samhället än mer negativt. Samtidigt har den nationella politiken, kulturen och välfärden blivit allt mer eftersatt i större utsträckning vilket har orsakat omfattande statliga strukturella skador med stora nersidor och avsaknade uppsidor när staten inte har klarat hantera den nationella utvecklingen med global förståelse och därmed heller aldrig tillfört förebyggande insatser. Helhetsgreppen med förebyggande ansatser inför samhällets väntade ökade problem har därmed saknats under lång tid vilket medfört en allvarlig fördröjning för myndigheter, lärosäten, forskningen, medborgarna och samhället som i sin tur lett till att nersidorna stärkts allt mer och den negativa statistiken ökat med stegrande verkan parallellt. Det politiska paradigmskiftet som har förstärkt skadorna inleddes 2019-2022 och lär pågå till minst 2030-2032 med fortsatt stora partipolitiska problem och blocksvårigheter. Paradigmskiftet kommer innebära ännu större problem för medborgarna och samhället med ökad negativ statistik och nya skadefaktorer som en direkt följd av haveriet som redan pågått i 15 år trots att Sverige redan lidit länge av allvarlig fördröjning i relation till den globala utvecklingen. Det inträffade är sammantaget det sista Sverige behövt i denna historiskt viktiga tid för innovation, utveckling, synergier samt för att motverka att strukturella problem skulle uppstå och växa med systemhotande skador inom olika frågor med ännu större risker som väntar runt nästa hörn. Till det inträffade ska även det skadeverkande kretsloppet från nationell, regional till kommunal nivå adderas där politik och förvaltning orsakar ett uteblivet resultat- och värdeskapande på strukturella nivåer med nya betydande uppsidor för hela Sverige i led med att vårt land ska uppnå resultat för att konkurrera med globaliseringens numer väletablerade strukturer. Denna negativa utveckling har tvärtemot lett till ständigt ökade nersidor över tid med nya skadefaktorer pga. att globaliseringens fronter allt mer rotats och kommer fortsätta dominera Sverige på strukturella och växande kommersiella nivåer i ännu större utsträckning framöver.
Diskrepansen mellan Sveriges strukturella utveckling och den globala strukturella utvecklingen är numer i stort ointaglig pga. av haveriet som tillåts pågå i 15 år vilket framgent kommer skapa och stärka de intressen och strukturer som primärt är riktade till det välbärgade övre klassamhället snarare än att insatser riktas träffsäkert till alla de som redan lidit i 15 år. Välfärdsutvecklingen kommer alltså av båda blocken ofrånkomligen att utvecklas i en allt mer kommersiell riktning framöver pga. denna historik som råder för att överhuvudtaget kunna mäta sig med global kommersiell utveckling, innovation och politik som redan tjänar såväl de svenska medborgarnas som samhällets intressen genom att uppfylla syften och relationerna de förväntar sig. Utan denna strategi lär blocken inte kunna hänga med i den väsentligt försenade kapprustningen mot globala intressen och strukturer vilket samtidigt lär gynna och träffa allt smalare intressen, personer, företag och politiker. Detta kommer även innebära allt lägre output till den breda befolkningen, dvs. allt mindre värde per skattekrona. Troligtvis lär detta innebära allt lägre output från myndigheter och regioner också trots att deras insatser och tjänster ska värna befolkningens intressen och liv. Samtidigt som denna utveckling har pågått har inte välfärdsinnovationer med strukturell påverkan utvecklats eller släppts fram i Sverige för den moderna välfärden och statens bästa utan den största delen av centrala frågorna relevant för både medborgarna och Sverige har istället skänkts bort till kommersiella intressen (numer även allt mer kommersiellt präglade politiska intressen) vilket är en mycket allvarlig skada och utveckling för vårt land som tillåtits rotas över tid. Sveriges front som varit allvarligt försummad 2010-2025 har därmed inte gett alla medborgare samma förutsättningar att lyckas i livet trots alla de möjligheter till förebyggande välfärdsinnovationer som funnits i vårt land de senaste 15 åren för att fånga upp hela befolkningen på strukturella nivåer genom bl.a. nytt relationsbyggande och revolutionerande forskning med nya helhetsgrepp vilket tvärtemot lett till en historiskt negativ statistik som rotats i vårt lands allt mer med negativa och numer värdelösa strukturer. De medborgare som saknat förutsättningarna under dessa 15 år kommer att få det synnerligen svårt att lyckas i Sverige där bara toppskiktet som haft rätt förutsättningar och utgångsläge kommer utgöra det välbärgade klassamhället framöver där hög livskvalitet och välstånd blir ett normaltillstånd för denna klass medan större delen av befolkningen kommer att få det allt sämre och svårare. Denna negativa utveckling hade kunnat hindras med start från 2010 fram till 2025 med nya strukturella insatser vilket kunde gjort oss världsledande inom välfärdsinnovation.
Prognos 2025-2040. Sveriges front kommer fortsätta domineras av ökad globalisering, kommersialisering, uteblivna helhetsgrepp om välfärdsfrågorna, försenad forskning (eller utebliven forskning med förebyggande ansats inför väntad utveckling), ökad fragmentering, degenerering, decentralisering (kommuner och regioner kommer få ett allt större ansvar när de nationella strategierna och insatserna fortsätter vara undermåliga), den numer starka globala konvergensen kommer öka (nästa scenario: när AI möter demokrati, journalistik, val och välfärd med allt starkare kommersiell dominans), det skadeverkande kretsloppet kommer fortsätta öka då politik/myndigheter/förvaltning/forskningsinstitut hanterar skattemedel med allt för små uppsidor som når strukturella nivåer, bristande kompetens hos politik/departement/myndigheter för resultat- och värdeskapande i förebyggande syfte (med förebyggande ansats till global utveckling), den globala exklusiviteten kommer fortsätta öka konstant vilket ständigt lär flytta skärningspunkterna framåt och därmed även välfärdens positioner vilket lär ställa ännu högre krav på att nya syften, resultat och värden måste uppfyllas (ännu starkare korrelation mellan det globala, EU, Norden och Sverige). Vi kommer även se en allt starkare förskjuten makt orsakad av de globalt dominerande fenomenen digitala medier, AI och spel där både den kommersiella dominansen samt USA:s/Asiens försprång kommer öka markant innan EU:s resurser ger resultat med konkurrerande kraft mot globaliseringen för att värna medlemsländernas intressen. Den mjuka makten i Sverige kommer vara fortsatt svag mot EU och globalt. AI:s tillkomst och att Sverige saknar ansatsen för att konkurrera globalt fram till 2025 kommer fortsatt orsaka problem. Däremot kommer spelindustrin att stärkas ännu mer pga. omsättningen som numer uppmärksammas inom politiken. Dock kolliderar deras kommersiellt utvecklade spelinnehåll med Sveriges kultur och värdegrund som inte syftar till att stärka vårt lands nationella utveckling, lika lite som att spelinnehållet kommer att stärka vårt lands mjuka makt i relation till andra länder eller globaliseringens framfart. Korruptionen kommer öka i takt med hårdare konkurrens och allt större finansiering som ska hanteras av politik och förvaltningar. Det kommer leda till ökad arbetslöshet och frustration inom flertalet branscher, inte minst KKB, som måste befinna sig inom de innovativa och kommersiella sfärerna på olika sätt för att nå framgång men i Sverige ligger både politiken och myndigheter 15 år efter i sin förståelse hur kommersiell kultur kan användas för att uppnå de kulturpolitiska målen med moderna resultat och värden för välfärden. Sveriges front ligger år 2025 därför efter på ett allvarligt vis i flertalet frågor och uppsidorna med strukturella betydelser och effekter kommer fortsätta saknas samtidigt som mängder av centrala frågor redan skänkts bort till kommersiella intressen. De insatser som till synes sker 2025 gynnar politiken och myndigheterna främst för deras egen sysselsättning och karriärer snarare än att outputen av skattekronornas värde och nytta kommer att bli hög de närmsta 10-15 åren till den breda befolkningen. Resan för att få kontroll över den miserabla utvecklingen i Sverige kräver synnerligen hög politisk kunskap, förståelse och samordning men förutsättningarna finns inte och systemet har gått i baklås. Flertalet välfärds- och samhällsfrågor ägs inte längre av staten utan av kommersiella intressen och det blir i stort omöjligt att återta kontrollen för Sveriges, medborgarnas och samhällets främsta utveckling när statens ekonomiska resurser snarare leder till ett nollsummespel (som dessutom föder ständigt nya skadefaktorer, skadekostnader och negativa nersidor vilket lär fortsätta ge negativa resultat), snarare än stora positiva resultat- och värdeskapande på strukturella nivåer lär generera uppsidor över tid.
EU:S FRONT.
Slutsats 2010-2025. Den globala, digitala och kommersiella populärkulturella utvecklingen i framför allt USA och Asien har påverkat hela EU över tid som hamnat allvarligt efter i relation till omvärldens utveckling inom kultur, media och innovation. Detta har sedan 2010 medfört att EU stått allt mer utan motvikt till den globala kultur- och innovationskraften vilket haft en stark negativ påverkan på medlemsländerna, medborgarna, välståndet, välfärden och samhällen där betydande strukturella uppsidor idag saknas för att konkurrera globalt med inom såväl innehåll som innovationer. Både innehåll och innovationer har dessa 15 år fått en allt större huvudroll för den mjuka maktens betydelse och utveckling på global nivå som nu är ett väletablerat och viktigt framgångsverktyg då betydelsen berör medborgarna och samhällen direkt. Även mjuk makt-framgångarna saknas från Sverige och vad Sverige kunde tillfört EU för att stärka unionen utåt. Försummelsen som tillåtits pågå i Sverige under 15 års tid har därmed direkt påverkat EU:s kultur- och innovationsutveckling i mycket stor utsträckning trots att både EU:s och Sveriges styrdokument och program sedan 2010 skulle främja och vägleda hela unionen till en stark konkurrenskraft och framgång inför den framtid som väntade. Även för att sätta nya riktningar och positioner med nya resultat och värde för hela unionen att följa. Om välfärdsinnovationer hade släppts fram i Sverige från 2010 skulle det satt avtryck i hela EU, inte minst den mjuk makten som 2010-2025 direkt baseras på digitala medier (format och innehåll), tech och välfärdsutveckling (bildning, kultur och hälsa). Den mjuka makten som nu är globalt dominerad av populärkulturella fenomen och innovationer från USA och Asien har istället fått markant stärkta positioner utanför EU:s gränser i minst 10 år vars försprång numer är helt ointagligt under överskådlig tid. Detta har försämrat EU:s och samtliga medlemsländers utveckling och ställning i flertalet samtids- och framtidsfrågor när de konkurrerande uppsidorna inom EU år 2025 saknas i väsentligt stor utsträckning och medlemsländerna ensamt inte har lyckats generera en ny konkurrerande kultur eller nya innovationer med global framgång. EU saknar därför framstegen som motvikt till den starka globaliseringens framväxt där USA och Asien fått dominera utvecklingen allt mer samtidigt som lilla Sverige har blockerat såväl vårt eget lands utveckling på nationell nivå som hela EU:s strukturella utveckling genom bristande politik, myndigheters okunskaper, uteblivet helhetsgrepp med förebyggande ansatser på departements- och myndighetsnivå, utebliven forskning och korruption. Detta har skett när Sverige tvärtom idag 2025 kunde varit det vägvisande landet för hela EU med start från 2010. Den mjuka maktens kraft och värde, framdriven av populärkulturella fenomen (digitala medier, spel, AI, tech), är därmed uppenbar när USA:s och Asiens globala kultur- och innovationskraft är oändligt starkare än vad hela EU lyckats åstadkomma de sista 15 åren. Detta har resulterat i en direkt negativ verkan på hela unionens utveckling som 2025 även saknar ”mjuk makt – positionerna” fullständigt vilket är en synnerligen viktig konkurrensfaktor i modern tid. Mjuk makt skapas inte över en natt utan uppstår av att man ligger i fronten av global utveckling över tid samt att både resultat och värde uppnås. Den mjuka makten påverkas inte minst av den totala konvergens som nu uppnåtts, framdriven av utomeuropeiska kommersiella bolag som dessa 15 år allt mer dominerat EU:s och medlemsländernas utveckling (politiskt, välfärd och samhälle), medborgarnas liv och välståndet sedan 10-20 år tillbaka med växande styrka när banbrytande innovationer som motvikt från EU har saknats.
Prognos 2025-2040. EU behöver akut och i grunden omgående från 2025 stärka sin enade kulturella digitala och innovativa front på den globala arenan för att möta omvärldens dominans med nya helhetsgrepp. Trendbrott krävs. Det gäller kultur, innovationer, immaterialrätt, kompetensutveckling, nya förebyggande ansatser inför de 15 kommande åren, finansiering, välfärdsutveckling, m.m. Det behöver omgående tillföras revolutionerande innovationer med unika helhetsgrepp, förebyggande ansats och nya synergier som måste stärka unionens alla medlemsländer, medborgarnas liv och samhällen inifrån på nya sätt. Där återfinns världsledande strukturella resultat och värden för EU och medlemsländerna. Detta ska resultera i att unionen allt mer vinner makt inom morgondagens globala frågor vilket även lär medföra att den mjuka makten från EU stärks globalt. Resultat- och värdeskapandet bör primärt dediceras unionens egna medlemsländer men inte utan att maximera det globala intresset. Allt är mycket brådskande. Efter det som har inträffat i Sverige 2010-2025 är dessa frågor långt ifrån de svenska politiska målen, blockens förmågor att generera strukturella uppsidor, myndigheters förmågor att hantera frågor samt departementens arbetssätt som absolut inte längre får hindra varken Sveriges eller EU:s utveckling en dag till.
PARADIGMSKIFTET I SVERIGE.
Slutsats 2010-2025: Paradigmskiftet som inleddes cirka 2019-2022 då den f.d. Rödgröna regeringens uppgivna haveri allt mer började lämnas över till Regering Kristersson är ett demokratisk, myndighets och politisk misslyckande för Sverige. Även bevis på svag politisk ledning, bristande sakkunnighet på högsta nivå och inte minst att oförmågan att arbeta förebyggande inför väntad samhällsutveckling är total. Redan 2019-2022 var Sverige allvarligt eftersatt i sin utveckling trots att f.d. Rödgröna regeringen suttit vid makten sedan 2014. Sverige har inte förtjänat ett allvarligt och skadligt paradigmskifte samtidigt som omvärlden sprungit allt längre förbi. Snarare hade en förebyggande professionell hantering av de frågor som omger medborgarna och samhället behövt uppdateras med nya helhetsgrepp men både paradigmskiftet och det skadeverkande kretsloppet har stoppat den positiva utvecklingen löpande i allvarlig utsträckning. Det politiska paradigmskiftet har motverkat utvecklingen av välfärdsfrågorna bildning, kultur och hälsa på allvarliga nivåer utöver den redan mycket problematiska statistik som parallellt växt fram i samhället där stabiliteten och utvecklingspotentialen som alla medborgare förtjänat sedan länge har uteblivit när ”mer till alla” snarare blivit ”mer åt färre” med en högst oroväckande ekvation som nu är verklighet. Detta har motverkat att hela befolkningen möjliggjorts att ta betydande steg framåt med samma förutsättningar och utgångsläge per tid. Snarare har det tillkommit problematiska och okontrollerade faktorer som bildar och leder befolkningen parallellt som den negativa statistiken stärkts löpande. Paradigmskiftet är även mycket problematiskt för Sverige i relation till EU och i internationella sammanhang när vårt land inte lyckats odla ny konkurrenskraft, utveckla trendbrytande innovationer, generera en revolutionerande välfärd eller att skapa en positiv statistik som andra stater vill ta efter längre vilket är en direkt följd av försämringen i Sverige över lång tid. Med uteblivna uppsidor möter Sverige inte globaliseringen överhuvudtaget eller kan möta den populärkulturella utvecklingen där även mjuk makt fått allt större betydelse längs vägen. Den mjuka maktens betydelse kommer inte minska överhuvudtaget sedan en total konvergens nu har uppnåtts, vilket ska adderas utöver det politiska paradigmskiftet i Sverige, som lär försvåra förutsättningarna för Sverige att uppnå en stark konkurrens på internationell nivå allt mer om inte några väsentligt stora trendbrott sker omgående.
Prognos 2025-2040. Paradigmskiftet är orsakat av politikens båda block och är synnerligen negativt för hela Sverige. Skiftet inleddes redan 2019-2022 när f.d. Rödgröna regeringen bevisligen hade sänkt åtskilliga frågor till botten samtidigt som den negativa statistiken uppnått allt värre nivåer. I led med att Regering Kristersson tog över haveriet har frågor från 2024 först fått vissa akuta åtgärder med en liten ljusning trots att mörkret är mycket dominerande och kommer vara under lång tid framöver. År 2025 befinner sig Sverige i slutet av mandatperioden och samtliga partier har sedan länge ägnat sin största energi på att vinna mark i det kommande valet 2026. Detta innebär att Sveriges redan drabbade utveckling får allt mindre output per mandatperiod när partierna numer är mycket starkt påverkade av den globalt dominerande kulturbildningen och konvergensen som de inte lyckats hantera hittills för varken partierna själva eller välfärdens främsta utveckling, vilket innebär en fortsatt negativ påverkan på politiken och därmed även samhället. Paradigmskiftet som framför allt den f.d. Rödgröna regeringen bär ansvar för är således ett demokratiskt och politiskt strukturellt fel som innebär systemhotande följder för Sverige över större tid som bottnar i att politiken misslyckats med förebyggande hantering av flertalet välfärdsfrågor på strukturella nivåer. Då hade politiken snarare varit mycket stabil där outputen av såväl politiken som nyttan för medborgarna, välfärden och samhället varit väsentligt större. Tvärtemot har nersidorna stärkts och outputen blir allt sämre med tiden, snarare än att uppsidorna och en positiv utveckling blir resultatet av Sveriges politik och skattemedel. Samtidigt springer omvärlden allt längre förbi medan Sverige har fullt upp med basala politiska och välfärdsrelaterade frågor som odlats till allt större problem i högar stora som berg. Med stöd av EU:s professioner och en stabil blockpolitik kan paradigmskiftets problem i bästa fall ta slut 2030-2032 där politikens främsta syfte, departementens och myndigheternas insatser samt förvaltningars nytta för medborgarna och samhället först då generera nya positiva uppsidor som motvikt till de strukturella och systemhotande problemen som odlats fram på nationell nivå sedan 2010. För att Sverige ska nå positiva resultat på nationell nivå, i EU samt i internationella sammanhang krävs väsentligt starkare ansatser och helhetsgrepp för att undvika att missgynnande paradigmskiften ska uppstå samt för att motverka att mandatperioderna medför nya nersidor. Varken politiken eller paradigmskiften får stå i vägen för Sveriges eller EU:s framgångar längre. Fram tills att paradigmskiftet i Sverige är över kommer den negativa statistiken och nersidorna öka väsentligt mer då nersidorna fram till 2025 är mycket stora och är starkt representerade i statistiken. Fram till 2030-2032 lär även den globala utvecklingen rusa väsentligt fortare framåt än vad den gjort hittills vilket lär innebära ännu större svårigheter för de svaga regeringsblocken att hävda sig i paradigmskiftet som de själva framställt vilket ställer exceptionella krav på att de måste lyckas, inte minst eliminera paradigmskiften som bara tynger Sverige. Om de inte lyckas kommer Sverige i en ny och synnerligen svårare situation där uppsidorna med de konkurrensmässiga och strukturella resultaten med nya värden utebli för en ännu större tidsperiod samtidigt som skadekostnaderna och skadefaktorerna lär växa ohämmat värre än vad prognoserna idag berättar.
SVERIGES KULTURUTVECKLING.
Slutsats 2010-2025. Statsstöden har inte under perioden 2010-2025 lett till förnyelse av kulturen för att överhuvudtaget kunna mäta sig med de globala strukturerna eller vad ett modernt samhälle behövt de senaste 15 åren. Kulturens betydelse för den globala utvecklingen, digital framgång samt välfärds- och samhällsutvecklingen har de senaste 15 åren haft större verkan än något fenomen för något land genom historien när digital utveckling med nya strukturer fullständigt dominerat och kastat om vad som gällde fram till 2010. Förväntad utveckling med nya skärningspunkter, ekvationer och nya trendriktningar att hantera har därmed rotats i alla länder. Framför allt blev den digitala utvecklingen synnerligen betydelsefull för Sverige och har med största kraft rotats allt mer på djupet i landets dna under 15 års tid eftersom vårt land stod sig svagt och verktygslöst inför den globala anstormningen. Därför har medborgarna, samhället och politiken fullständigt sugit åt sig den globala injektionen som en svamp och låtit det kommersiella prägla våra strukturer uttömmande snarare än att man agerat förebyggande med transformationer för vårt lands främsta utveckling med nya uppsidor. Det har därför saknats förmågor till förebyggande ansatser, innovation och omvärldsanalyser på nationell nivå inför väntade skärningspunkter för att ständigt ligga ett eller flera steg före med statligt utbud, syften och signum. Därför har kulturens utveckling inneburit en allt lägre output för medborgarna och samhället de senaste 15 åren.
Kultursamverkansmodellen har samtidigt fortsatt att skapa en snedvriden och allt mer begränsad bild av vad kultur är i modern tid när statsstöden snarare stödjer klassamhällets negativa strukturer, skapar nya skadekostnader, nya skadefaktorer etc. på grund av den verklighetsfrånvända tillvaron som råder. Detta har pågått trots att kulturen de senaste 15 åren behövt vara Sveriges nya hjärta i en ständig förnyelse och utbredning med ny kraft för att inta en ledande kulturell betydelse och position. Såväl Kulturrådet och regionernas kulturenheter är allvarligt eftersatta i sin förståelse för främjandet och utvecklingen av moderna välfärdssystem i relation till globaliseringen trots att de digitala fenomen sedan 2015 allt mer dominerat den statligt finansierade kulturens och välfärdens tillvaro där förutsättningarna hade behövt förstås på nya sätt. Varken Kulturrådet eller regionerna lever upp till den kunskap, kompetens, förebyggande ansats eller moderna framtidsinriktade nivå som populärkulturella fenomen, kulturinnovationer och välfärdsinnovationer kräver för att uppnå dagens och morgondagens kulturpolitiska mål. Även fler politiska mål relevant för hela samhället i den nya globala tillvarons strukturer där nya incitament för resultat- och värdeskapande krävs för att minska nersidorna. Att tala om synergieffekter på strukturella nivåer, synergivärden inom bildning/kultur/hälsa, global konkurrens eller att stärka den mjuka makten ligger därför helt utanför Kulturrådets och regionernas förmågor vilket omgående måste begränsa deras inflytande i välfärdsfrågor samt beslutande över skattemedel när de bevisligen saknar sakkunskaperna och helhetsgreppen som krävs. Kulturens betydelse är inte endast till för att värna en kulturell infrastruktur enligt sedvanor och en stagnerad kulturverkansmodell odlad i stuprör, utan i det moderna samhället där populärkulturella fenomen sedan länge dominerar och påverkar hela paletten av välfärdsfrågor på strukturella nivåer måste kulturen agera förebyggande med ständigt nya helhetsgrepp inför den globala dominansen med minst 3-5 års ansats (!). Detta har inte skett i Sverige, däremot är en 10-15 års allvarlig försummelse ett faktum. Varje globalt framsteg som kommer att innebära strukturella förändringar i Sverige måste därför hanteras förebyggande flera år före med nya helhetsgrepp men då av helt andra än Kulturrådet och regionernas kulturenheter eftersom de står ljusår ifrån den globala utvecklingen och förståelsen det kräver. Trots detta har de ansvar för nationell och regional utveckling av Sveriges kultur, innovation och välfärd genom skattemedel och EU:s program där svenska resultat och värde även ska ge stora värden åter till EU. Men verkligheten är att Kulturrådet och regionernas kulturenheter inte ens klarar av de svenska frågorna på den nivå som krävs, därför ser kulturens utveckling ut som den gör.
Parallellt som denna negativa utveckling skett på nationell och regional nivå förändras idén konstant gällande kulturella format, innehåll, innovationers syften m.m. som numer drivs uttömmande av kommersiella intressen. De kommersiella intressena 2025 påverkar totalt vad som är gångbart per tidscykel, vilka målgrupper som berörs, vad som kommer gynna eller missgynna Sveriges statistik i flera välfärds- och samhällsfrågor etc. Framöver kommer dessutom en allt mer rotad gigekonomi och nya spelregler för kreativa och kulturella branscher (KKB) ofrånkomligen att kräva ett totalt samspel mellan den globalt digitala utvecklingen, kulturen, KKB, välfärden och samhällsutvecklingen vilket kommer kräva väsentligt smartare beslutsfattare, strateger och kreatörer som nu inte står rustade inför detta pga. haveriet som pågått i 15 år när kompetenserna som krävs saknas. Frågorna är allvarligt eftersatta och skadade av f.d. Rödgröna regeringen, Kulturrådet och regionernas kulturenheter under närmre 15 års tid vilket medfört att hela Sverige och EU står utan revolutionerande innovationer, kompetenser och verktyg inför nästa svåra epok där nya uppsidor måste genereras. Ytterst och överst står oförståelsen att värna de kunskapsbevarande tillgångarna samt att generera immaterialrättsliga resultat och värden på strategiska och strukturella nivåer för såväl välfärden, samhället, Sverige och EU i led med att generera intäkter men samtidigt även minska skadekostnaderna. Även detta är bekräftat att Kulturrådet och regionerna helt saknat förståelse inför då immaterialrättsligt starka välfärdsinnovationer för att generera nya uppsidor, som samtidigt löser strukturella välfärds- och samhällsproblem, inte finns i deras repertoar vilket är en ytterligare allvarlig skada mot Sverige. Då förstörs toppinnovativt utbud men även hela kulturbranschen nedmonteras som förlorat alla möjligheter till förebyggande ansats inför AI-epoken då de inte tillgodosetts med innovationer att följa eller utveckla sina kompetenser efter. Synergier mellan genrerna film/tv och digitala medier saknas därmed också totalt, även dess funktion för att motverka negativa välfärds- och samhällsskador som hade blivit KKB:s framtida intäktskällor. Arbetet bakom samt det utbud som fanns i Scandinavian Four 2020 skulle lett till banbrytande insatser för kulturen, välfärden och samhället med både global och nationell förankring som nu 2025 saknas helt. Detta samtidigt som problemen i Sverige har växt konstant dessa fem år med allt större globala tekniska framsteg att hantera, men de statliga finanserna skyddar både Kulturrådet och regionernas kulturenheter trots de redan förstört för Sverige och EU på strukturella nivåer. Därför saknas synnerligen viktiga kopplingar mellan olika audiovisuella genres för global konkurrens, hur kulturpolitiska mål i det moderna samhället kan uppnås, hur förbättrad samhällsutveckling skapar mervärden och minskar skadekostnader, etc. Därför saknas även synergierna mellan kulturen, digitala medier och AI i en kontext när man pratar om innovationers, välfärdsinnovationers, yrkesutövares och branschers tillvaro fram till 2025. Det råder därför även största rädsla inför 2025-2040 vilket beror på okunskaper samtidigt som paniken ständigt växer hos intresseorganisationerna Scen och Film, KLYS, Film & TV-producenterna, mfl. när de skyller på nedskärningarna av kulturens budget för KKB:s intressen men saknar förmågan att se tillbaka på vad som berövat och just nu berövar vårt land på alla uppsidor som kunde gjort oss världsledande sedan länge. Det saknas även förståelse för resultat- och värdeskapande oavsett om det handlar om kommersiella marknader eller välfärdsrelaterade frågor som sedan länge krävt helt nya helhetsgrepp, förståelse och verktyg trots att det redan inför 2010 fanns propositioner som skulle motverka detta. Den 15-åriga försummelsen 2010-2025 inom kulturen är därmed ett faktum och år 2025 fullt bekräftad vilket medfört ofantligt stora skador på Sverige, för våra medborgare, välfärden, samhällets utveckling och EU. Även Public service och Filminstitutet har drabbats av Kulturrådets och regionernas mycket allvarliga agerande vilka saknar Scandinavian Fours framsteg sedan 2020.
Prognos 2025-2040. I en fortsatt ökad global tillvaro där digitala populärkulturella fenomen dominerar världen, EU, Norden och Sverige, där exklusiviteten ständigt kommer att öka, kommersialiseringen ökar, allt färre antal dediceras större makt (personer och bolag styrt av kommersialiseringen), där utomeuropeiska kultur-, media- och välfärdsinnovationer kommer fortsätta dominera de globala fronterna med största kulturella dominans (därmed även EU:s och Sveriges fronter), den totala konvergensen som uppnåtts 2024-2025 med flertalet nya frågor att hantera för såväl kulturen, välfärdsfrågorna som näringspolitiken kommer bli allt mer komplex, står Sverige sig nu synnerligen blekt i relation till den globala framrusningen. Med den f.d. Rödgröna regeringen som inte sett till att varken politiken, svenska myndigheter eller regionernas kulturenheter följt FN:s, EU:s eller svenska styrdokument har medfört att Sverige ligger minst tio år efter den global utvecklingen vilket har blockerat vårt lands utveckling sedan länge när det snarare hade behövt väsentligt mer moderna verktyg för resultat- och värdeskapande. Efter 15 års haveri i Sverige, parallellt som fenomenet digitala medier dominerat global utveckling under lång tid, är Sveriges ansats inför AI-epoken 2025-2040 redan väsentligt förstörd och skadad pga. att helt nya och än mer komplexa konceptuella frågor med nya helhetsgrepp krävs för resultat- och värdeskapande på strukturella nivåer som måste uppnås för både medborgarna och samhället. Inte minst saknas den förebyggande ansatsen för att värna medborgarna, välfärden och samhället före politikens och myndigheters tjänstemäns särintressen när Sverige redan är mycket sent på bollen. Där Sveriges utveckling befinner sig idag 2025 skulle vårt land varit senast 2015-2017 för att idag haft förmågan att inta en ledande position inför nästa epok. När Sverige inte har lyckats att generera nya resultat och värden på strukturella nivåer under perioden 2010-2025 som skulle mött den globala utvecklingens strukturella utveckling förebyggande, som därmed även hade transformerat både välfärden och de politiska målen i samma riktning, hur ska de kulturpolitiska målen och andra välfärdsrelaterade mål överhuvudtaget nås i den kommande AI-epoken som kommer att dominera hela Sverige framöver där väsentligt svårare avancerade koncept är nycklarna bakom? Det spelar därför ingen roll längre om man erbjuder statligt finansierad kultur när de som ser sig anser sig vara de främsta strategerna eller beslutsfattarna inte har verktygen eller omvärldsförståelsen för att utveckla eller värna Sverige. Än mindre främja EU:s utveckling. Därför kommer dessa högst beslutande yrkesrollerna och kompetenserna att försöka skapa förutsättningar, innehåll eller strategier som ingen är i behov av eller vill ta del av längre. Att ge kulturstöd som statsstöd är därför stort problematiskt i den tid som väntar 2025-2040 då skadorna kommer fortsätta och problemen växer ytterligare. Det går nämligen inte längre att arbeta eller tänka endimensionellt som Kulturrådet, regionernas kulturenheter eller politiken gör gällande vilka syften kulturen ska uppfylla framöver när de inte förstår global utveckling. Detta gäller oavsett den professionella kulturen eller de inom KKB som tar de första stegen in till kreativt och kulturellt skapande. Heller kan inte de som arbetar med välfärdsfrågorna bildning och hälsa agera endimensionellt längre där Skapande skola utgör finansieringen då insatserna lär komma längre och längre ifrån globala strukturer som kommer att omge individen och samhället ännu mer framöver. Gällande kulturellt innehåll, oavsett det handlar om digitalt innehåll, museum, scenkonst etc. flyttas målgruppers behov allt snabbare mot nya skärningspunkter och mättas kontinuerligt. Behovet av innehåll igår fyller inte behovet av innehåll imorgon om inte relationen, syftena, resultaten och värdena uppnås. Förnyas inte synen på detta och syftena med audiovisuellt kulturinnehåll eller fysiska kulturupplevelser för välfärdens och samhällets främsta utveckling, kommer kulturens värde slussas ut ännu mer som centralt område för ett samhälles främsta utveckling.
Utöver det har den mjuka makten mellan 2010-2025 kastat om betydelser för innehåll och kultur. Inte minst sedan den totala konvergensen uppstått som bevisar denna komplexa tillvaro som väntar kulturen framöver. Som en följd av total konvergens och den mjuka maktens starka betydelse för makt på global och nationell nivå, är målgrupper nu mer lojala till innehåll som förflyttar berg med träffsäkra syften i exklusivitetens värld per tid, snarare än att den konstnärliga höjden i innehållet självt skapar intresset. Samtidigt äger globala innehållsskapare och bolag relationerna, datan bakom innehållet och numer även välfärds- och samhällsfrågorna. Den mjuka makten har sin grund i innehåll och den totala konvergensen har framställt tillvaron som kommer att medföra stora svårigheter och utmaningar för kulturellt innehåll att slå igenom utan träffsäkra syften som följer globala strukturer och konvergens beståndsdelar. Detta gäller oavsett digitalt innehåll, museum eller scenkonst. Frågor av denna art står otvetydigt långt ifrån Kulturrådet, regionernas kulturenheter mfl. att hantera och därför var insatserna i Scandinavian Four 2020 oerhört viktiga för både Sveriges och EU:s framtid gällande kulturen, välfärdsinnovationer och samhällsutvecklingen. Trots det valde f.d. Rödgröna regeringen, myndigheter, Kulturrådet och Region Skåne Kultur att totalexkludera Scandinavian Four i pandemin och totalförstöra utbudet när företaget bevisligen låg minst 5-10 år före statens förståelse, mognad och utveckling som skulle gett mycket positiva uppsidor under hela 2020-talet och långt in på 2030-talet. Det står klart på alla sätt idag. Gällande finansiering behöver man från 2025 få in privat finansiering för att uppnå den statliga kulturens effekter och politiska mål i det akutläge som råder i Sverige. Trots att man redan inför 2010 värnade om att luckra upp synsättet på kommersiell finansiering för att uppnå kulturpolitiska och välfärdsrelaterade politiska mål för att möta global utveckling är det först 2025 frågorna utretts i större utsträckning. När kostnaderna för kulturfastigheterna blivit för dyra har inte kulturutbudet med tillräckliga intäkter per fastighet följt med. Detta beror på att kulturens utbud, relationer och finansiering har flyttat sedan länge men de sakkunniga och högsta beslutsfattarna har styrt Sverige i en paradoxal riktning som motverkar kulturens utveckling. När Sveriges f.d. Rödgröna regering, Kulturrådet och regionernas kulturenheter mfl. valt att stöta bort toppinnovativt utbud som skulle genererat nya resultat och värden åter till hela kulturen i god tid, då får beslutsfattarna och de högst sakkunniga som bär ansvar för detta skylla sig själva. De som orsakat skadorna är politikerna, era kollegor i kulturbranschen, mfl. Svenska staten står därför väldigt omogen inför läget som råder 2025-2040, inte minst då man redan överlåtit alla välfärds- och samhällsfrågor till det kommersiella i 15 års tid. Därmed har även folkbildningens finansiering och intressen flyttat samtidigt som kulturen gjort det. Denna verklighet och problem har nått helt okontrollerade nivåer år 2025 vilket medfört att Sverige fått stora strukturella och systemhotande problem inför perioden 2025-2040.
TOTAL KONVERGENS MELLAN KULTUR, POLITIK OCH VÄLFÄRD. FRÅN GLOBAL NIVÅ TILL SVENSK NATIONELL, REGIONAL OCH KOMMUNAL NIVÅ.
Slutsats 2010-2025. Konvergensen har stärkts allt mer i 15 års tid genom globala digitala och populärkulturella fenomen tillsammans med tech. År 2024-2025 har total konvergens uppstått för första gången i världshistorien där flertalet faktorer sammanfallit vid samma tidpunkt vilket har framställt en helt ny agenda och tillvaro för demokratier, makten, välfärden och samhället inför den tid som väntar framöver. 15 års stegrande konvergens har nu nått en global maxnivå utifrån de kulturella och tech-relaterade möjligheter som byggts upp fram till 2025. Sverige har redan 2010-2025 påverkats av den globala konvergensens framväxt med stegrande verkan men från 2025 väntar en helt ny tid där konvergens Version 2.0-3.0 framöver kommer att styra världens alla stater och Sverige i allt större utsträckning som en följd av exklusiviteten, kommersialiseringen och en allt vassare digital utveckling som bär fram konvergensen. I samband med USA-valet 2024 kom milstolpen som fram till juli 2025 bevisar att den totala konvergensens effekter, som numer även är i full matchning med den mjuka makten som också överträffar allt tidigare känt, verkar övervinna det mesta. Det pågår nu en mycket intensiv dragkamp mellan å ena sidan konvergensen, den mjuka makten, renodlade kommersiella intressen, kommersiella intressen övervälfärdsfrågor samt politiska intressen och å andra sidan demokratier, medborgare, välfärdens främsta utveckling och hur samhällen ska nå sitt bästa jag. När det kommersiella nästan helt tagit över äganderätten i konvergensens beståndsdelar, den mjuka makten, politiska intressen och präglat välfärdsfrågorna i mycket stor utsträckning under 15 år, då står den andra sidan allt mer verktygslös och kommer så förbli under lång framöver. Den stora kommersiella dominansen medför därmed effekter, resultat och värden som inte gynnar stater och samhällen längre när det kommersiella även fått ägandet över samhällsfrågorna och relationerna med medborgarna snarare än att staten Sverige byggt upp ägandet. De förebyggande ansatserna och välfärdsinnovationerna från 2010 hade däremot värnat myndigheters, medborgarnas, välfärdens och samhällets intressen med nya resultat, värden och strukturer. Detta hade i sin tur genererat nya viktiga statliga relationer med medborgarna och ägande av välfärdsfrågornas med start redan för 15 år sedan. Då hade Sverige haft en stark motvikt före politikens intressen präglats allt mer av den globala kommersialiseringens starka dominans som de inte kunna stå emot eller hantera utan därmed bara låtit allt vara fram till 2025. Några viktiga uppsidor med strukturella positiva resultat och värden har därför aldrig inträffat pga. att Sverige aldrig haft förmågan att arbeta förebyggande utan ligger konstant efter samtidigt som ett skadeverkande kretslopp är verkligheten. Om situationen varit annorlunda hade Sverige i tid motverkat den totala konvergens som nu slår till med ohämmad kraft mot demokratier, välfärd, politik och samhällsutvecklingen. Det enda som kvarstår och klarar sig, som dessutom stärks av konvergensen, är kommersialiseringen som kommer fortsätta öka.
Prognos 2025-2040. Konvergensen är styrd av digitala fenomen, transformationer och skärningspunkter som ständigt får nya positioner med direkt korrelation till de skärningspunkter som väntar 3-5-10 år framåt. Utvecklingen har gått att kartlägga och beräkna fram i perioden 2010-2025 som därmed kunde initierat innovationer med framgångsrika förebyggande resultat och värden i god tid åt både Sverige och EU parallellt som konvergensen ökat. Det hade gjort Sverige unikt. Framstegen med välfärdsinnovationerna från 2010 hade då legat före politikens eftersläpning vilket både naturligt och påtvingat styrt välfärdens, samhällets och politikens utveckling i en verklighetsbaserad värdefull riktning, snarare än att politiken och myndigheter ska ligga 10-15 år efter i de grundläggande sakfrågorna som nu är fallet. Därför har staten även stått utan helhetsgrepp om de stora framtidsfrågorna 2010-2025 där nya synergier är de komplexa frågor som måste förstås, besvaras och lösas förebyggande. Sverige har vanskött hanteringen av digitala medier för välfärdens uppsidor i 15 år vilket gör att både forskningen och välfärdsinnovationerna med nya helhetsgrepp saknas för betydande resultat och värde inför 2025-2040. Detta har pågått samtidigt som total konvergens allt mer uppnåtts vilket efter USA-valet 2024 märkts av till 100 procent på alla nivåer i Sverige (nationellt, regional, kommunal) oavsett om det gäller digitala medier, kultur, demokrati, journalistik, nyheter, innovationer eller politik. Haveriet som tillåtits fortskrida i Sverige kan år 2025 bekräftas till fullo vilket är det som fördröjt vårt land i 15 år där stora skadekostnader och nya skadefaktorer uppstått löpande som en direkt följd av uteblivna statliga motvikter. Detta kommer framöver innebära ännu större problem för samhället att hantera i kölvattnet av haveriet och kommer sätta stora spår fram till 2040 medan konvergens Version 2.0-5.0 väntar. För en del medborgare kommer haveriet påverka hela deras liv trots att svenska staten borde och hade kunnat åtgärdat frågorna förebyggande med välfärdsinnovationer som direkt hade förhållit sig till den växande konvergensen parallellt. Det hade Sverige vunnit allt på.
De svenska politiska partierna har även eftersatt sin egen digitala utveckling vilket framöver kommer innebära en fortsatt stor obalans i kapprustningen gällande relationsbyggande och förmågan att generera socialt kapital inför den tid som väntar. Det vill säga att de hade behövt vara väsentligt bättre för att nyttja de digitala möjligheterna inför valen 2018, 2022 och 2026 men även under mandatperioder för att hantera den globala utvecklingens frågor förebyggande med största professionella förståelse för landets strukturella framgångar. Så är inte fallet och samtidigt som detta pågår får det kommersiella allt större makt inom digitala medier, välfärden och nu AI. När Sverige redan är allvarligt eftersatt avseende digitala mediers påverkan på samhället och landets utveckling, lägger de politiska partierna allt mer resurser på att stärka sina politiska positioner för att konkurrera ut motståndarna i den nationella politiska kampen som redan domineras av digitala mediers globalt präglade innehåll, strukturer och numer även total konvergens. Parallellt kommer den globala utvecklingen fortsätta att öka kommersialiseringens makt över välfärden, samhället, maktförskjutningen och politiken samtidigt som exklusiviteten kommer fortsätta att öka tydligt vilket tenderar att förlänga det svenska paradigmskiftet och därmed motverka Sveriges bästa samhällsutveckling som landet är i akut nöd av inför 2025-2040. Den totala konvergensen borde tvärtemot ha främjat och värnat samhället först då den kunnat beräknas fram, därefter de politiska partiernas särintressen sedan de gjort ett undermåligt arbete under lång tid för landets främsta utveckling och varit nedprioriterat därmed. Tyvärr kommer Sveriges politiska partier på nationell nivå prioritera sina egna intressen före att motverka de nersidor med negativ statistik som de odlat fram i flertalet mandatperioder som idag 2025 präglar vårt land och har styrt skutan i en allt mer oroväckande, skadefylld och kommersiellt utsåld riktning. De politiska partierna har inget annat alternativ 2025 än att följa framgångsreceptet och strategierna som Republikanerna och presidenten byggt upp, såväl före svenska valet 2026 men även tiden därefter, eftersom det ständigt präglar kulturen och narrativet när hela världen ser på. Glöm inte att USA äger den mjuka makten på alla sätt, de har präglat exklusiviteten som medborgarna drivs av, kommersialiseringen och makten över innehållet.
USA:s kultur präglar det kölvatten Sverige befinner sig i inom alla frågor sedan länge samtidigt som våra medborgare numer är fullständigt dominerade av amerikansk kultur sedan 15 år tillbaka genom digitala medier. The american dream kan uppskattas ha fått 100 gånger förstärkt idealbild hos de svenska medborgarna de senaste 15 åren därmed. Numer råder även total konvergens framdriven av digitala medier där USA:s president satt kronan på verket efter långsiktigt arbete och strategier tillsammans med de högerorienterade innehållsskaparna och techutvecklarna över tid. Digitala kulturer styr därför alla agendor, demokratier, kulturer, kommersialiseringen, techutvecklingen och präglar konvergensen ständigt i en bestämd riktning. Kulturens dominans kommer därför att avgöra Sveriges val 2026 i en ännu större utsträckning jämfört med valet 2022 när tendenserna redan var bevisligen mycket starka, nu kommer konvergensen att förstärka detta ytterligare. I brist på statlig motvikt på digitala medier samt med välfärdsinnovationer 2010-2025, med nya uppsidor på strukturella nivåer som hade inkluderat kulturutveckling och välfärdsfrågorna, lär allt fler grupper fortsätta rösta som den globala kulturen och relationsbyggandet hittills format dem snarare än att grupperna är lojala till de politiska frågorna i sig för samhällets bästa. Samhället är format av globala strukturer, medborgarna lever så och vill fortsätta i en allt mer exklusiv riktning för överlevnad. Publiken kommer därför att följa det exklusiva, kommersiella och den mjuka makten oavsett politisk riktning eftersom de tre förstnämnda är väsentligt viktigare för medborgarna än politiska sakfrågor ytterst. Det sitter i strukturerna.
GLOBALA FENOMENS PÅVERKAN I SVERIGE.
Slutsats 2010-2025. Digital utveckling har förankrats i medborgarnas, välfärdens och samhällets DNA sedan länge. Spel och digitala medier har påverkat samhällens utveckling världen över, inte minst Sverige som inför 2010 var en kulturtorftig nation vilket har medfört att medborgarna lätt fångats, sugits upp och påverkats av de globala fenomenens tillkomst i mycket stor utsträckning. Användningen och lojaliteten till det globalt och kommersiellt präglade kulturinnehållet har därför varit väldigt hög per dygn för medborgarna och stått för en väsentligt stor del av folkbildningen de senaste 15 åren när staten uteblivit med relationsbyggande välfärdsinnovationer som motvikt. Samtidigt som staten har vanskött digital utveckling med förebyggande insatser inom politiken, interdepartemental nivå, myndighetsnivå, utebliven forskning med nya helhetsgrepp samt stött bort förebyggande välfärdsinnovationer i flera faser, har medborgarna och samhället fått helt nya behov i nya skärningspunkter. I dessa skärningspunkter finns de inarbetade vanorna som ständigt eftersträvar att möta den globala utvecklingens strukturer. Det har skett medan statens insatser på strukturella nivåer uteblivit som motvikt i 15 år vilket medfört att Sveriges strukturer år 2025 är kommersiellt dominerade och maximalt präglade. Digitala medier med dess kulturbildning är enskilt i sig det fenomen som haft störst påverkan på medborgarna och hela samhället med stora nersidor därmed. Spel påverkar också medborgarna men måste förstås som ett annat fenomen med sina nersidor och uppsidor än om fenomenet korrelerar med digitala medier på flera sätt. Omsättningen som den svenska spelindustrin genererar, drygt 100 miljarder/år, är kommersiellt dominerad och framodlad för globala marknaders intressen. Detta hyllar den svenska politiken numer unisont sedan de i närtid förstått fenomenets globala framgång och betydelse för politisk makt, i en kommersiellt dominerad demokrati där regeringsblocken aldrig själva lyckats åstadkomma strukturella digitala förändringar.
Prognos 2025-2040. Digitala medier är ett allvarligt försummat fenomen i Sverige de senaste 15 åren för att generera nya strukturella resultat och värde för landets utveckling. Därför råder stora nersidor snarare än positiva uppsidor som kunde eliminerat den negativa statistiken. Fenomenet som går hand i hand med den numer totala konvergensen kommer innebära helt nya och väsentligt mer komplexa förutsättningar för resultat- och värdeskapande de närmsta 15 åren rör alla, men fenomenet kommer även medföra en helt ny betydelse för samhället och välfärden bortom 2010-2025. Även detta kommer att innebära ännu större utmaningar i Sverige utan förebyggande ansats. Därmed tillkommer ytterligare nya svårigheter för välfärden att generera nya uppsidor i relation till digitala mediers globala och kommersiella dominans vilket kommer att orsaka helt nya problem för staten och offentlig sektor att hantera då försprånget saknas. Eftersom Sverige redan har försummat digitala mediers verkan i 15 år står vårt land nu handfallet inför perioden 2025-2040 samtidigt som ett helt nytt globalt fenomen med AI kommer att dominera ännu värre med väsentligt starkare påverkan på strukturella och systemhotande nivåer. Inte minst ännu mer kommersiell dominans som lär bredda ut sig med ytterligare större dominans och komplexitet inom samhällssektorerna vilket är sämre för Sverige utan etablerade statligt ägda välfärdsinnovationer från 2010-2025. De förebyggande ansatserna från 2010-2025 som saknats hittills kommer därför ligga Sverige i fatet än värre 2025-2040 med nya skadekostnader, skadefaktorer och svårigheter inför att träffa de väntade skärningspunkterna då den 15-åriga försummelsen har raserat förutsättningarna och kommer fortsätta motverka nya framgångar. Sverige står nu 2025-2040 inför hantering av dubbla fenomen att hantera med fenomenet digitala medier enskilt (2010-2025), ett fenomen som nyligen bidragit till total konvergens för första gången i världshistorien, samtidigt som AI med flerdubbel värre kraft kommer fortsätta missgynna och degenerera Sverige som står utan kompetenserna, helhetsgreppen, träffsäkra välfärdsinnovationer och heller inte förebyggande ansatser. Målbilderna från politiken och myndigheterna angående Sveriges framtid kommer därför inte att stämma med den globala utvecklingen som de försöker eftersträva. Lika lite som att det hjälpte att köpa Ipads till skolor under 2010-talet utan förståelse för innehåll, lika lite kommer det hjälpa att införa AI som verktyg utan substans och det saknas ännu statliga innovationer med förebyggande verkan. Däremot borde ansatsen, syftena och välfärdsinnovationerna bottna i en lång statlig ansats och förståelse inför samhällets kommande behov snarare än att fortsätta stärka det kommersiella huvudlöst och låta folkbildningen präglas i en fortsatt negativ utveckling utan kontroll vilket AI innebär på strukturella nivåer. Det skapar skadorna vi redan oroväckande sett i statistiken och på samhället som dygnet om lär fortsätta generera nya skador och skadekostnader. Sverige står idag 2025 kvar med all negativ statistik från 2010-2025 där medborgarna inte fått de bästa förutsättningarna för att lyckas i livet, snarare har vårt land allvarligt försummats och medborgarna kommit allvarligt utifrån den potential som funnits när Sverige nu är 15 år försenat. Satsningarna och debatterna kring AI är därför ett sätt för politiken, myndigheter och beslutsfattare att underhålla sina egna karriärer, frågor och statliga system men de verkliga resultaten kommer lysa med sin frånvaro. Deras intressen kommer fortsätta återfinnas inom det kommersiella som staten redan skänkt bort alla frågor till och inte kan återta. Troligtvis väntar även ett ytterligare tredje globalt digitalt fenomen inom de närmsta 3-5 åren som tillsammans med digitala medier och AI kommer att försvåra Sveriges förutsättningar för medborgarna, välfärden och samhället ännu mer. Det är inte ens säkert att Sverige få ta del av denna pga. det geopolitiska läget där den mjuka makten i nästa steg kan avgöra utgången. Än värre blir det om konvergens Version 2.0-3.0 tar nya riktningar som politiken i Sverige okontrollerat behöver följa för att vinna valet 2030. De bolag som har de största ekonomiska resurserna för kommersiell och global dominans av AI-innovationer kommer ta allt större marknadsandelar dit även de svenska välfärdsfrågorna numer ingår.
IMMATERIALRÄTT OCH DE KUNSKAPSBEVARANDE TILLGÅNGARNA.
Slutsats 2010-2025. Det råder inget tvivel om att statens förmågor att hantera immaterialrätt och att värna de kunskapsbevarande tillgångarna är fullständigt eftersatt 2010-2025. Det visar alla utredningar gällande Scandinavian Four men även Kreativa Sverige (SOU 2022:44), Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher (Skr. 2023/24:111), Behov av en strategi och handlingsplan för kunskapsbaserade tillgångar (Kungl. Ingenjörsakademin, IVO, 2025) mfl. Inte minst styrker styrdokumenten behovet som funnits under hela 2010-talet som har tryckt hårt på hur immaterialrätten omgående behövde utvecklas från 2010 men har tvärtemot på strukturella nivåer försummats totalt i 15 år. Detta har förstört Sveriges utvecklingspotential i en mycket allvarlig utsträckning, hur Sverige tillgodosett sig förmågorna att konkurrera globalt, hur Sverige påverkat EU negativt samt hur Sverige idag 2025 saknar det starka renommé vi behöver som innovationsstat. Inte minst hade de svenska medborgarna (barn och unga) uppnått högre välstånd över tid i livet genom större entreprenörsanda, nyfikenhet, problemlösande egenskaper, tillgodosett sig med studier för resultat- och värdeskapande för statens bästa utveckling samt uppnått en individuell global konkurrenskraft tidigare i livet som nu är rent av nödvändig. Sverige kunde varit världsledande idag 2025 om allt gjorts rätt. Hänvisar till tidigare artiklar, JK-rapport och listor över tidigare styrdokument som gällt i Sverige och är publicerade på Scandinavian Four. Där framgår det tydligt hur regeringar, departement, ministrar, myndigheter och regioner inte främjat utvecklingen i Sverige och inte heller har främjat välfärdsinnovationer med starka immaterialrättsliga värden i den digitala epok som nu fått historisk betydelse 2010-2025. Detta hade tvärtemot genererat insatser med nya helhetsgrepp, väckt förståelse om förebyggande ansatser för att värna Sveriges väntade utveckling i nya skärningspunkter, stärkt Sveriges globala konkurrenskraft, attraherat ny forskning, ofrånkomligen framställt interdepartementala samarbeten redan från 2010 för nya förebyggande synergivärden, stärkt kulturen som det mest centrala i moderna välfärdssystem, m.m. Först 2025, 15 år senare, har det skett ett litet trendbrott trots att Sverige redan är allvarligt försummat på strukturella nivåer som nu lett till systemhotande skador. Samtliga nämnda skador och de negativa nersidor som framställts i Sverige 2010-2025 är i grunden orsakade av att man inte följt styrdokumenten eller förstått immaterialrättens betydelse för Sveriges utveckling i en allt mer påträngande global tid. Istället har man ignorerat omvärldens utveckling, styrdokumentens innehåll, sett på samhällets verklighet med skygglappar och fortsatt arbeta i smala stuprör. Försummelsen väger nu tungt i vågskålen fylld av skadekostnader och ständigt nya skadefaktorer som följd även inför de kommande 15 åren 2025-2040 vilket kommer märkas av allt mer.
Prognos 2025-2040. Sverige lider 2025 av stora strukturella problem och vårt samhälle omges av en dominerande global verklighet som dagligen präglar lärosäten, KKB, marknader, medborgarna, välfärden, samhällets utveckling m.m. Ytterst handlar dessa frågor om immaterialrätt, kompetensbrist och att Sverige valt att ligga 15 år efter. För att värna de kunskapsbevarande tillgångarna och nyttja immaterialrättens verktyg till max behöver detta juridiska område akut placeras i första linjen i hanteringen av medborgarnas, välfärdens och samhällets utveckling om man ska utveckla vårt land till sitt bästa jag. Men den negativa strukturella utvecklingen i Sverige hittills kommer fortsätta motverka att området ska få sin rätta plats i vårt land trots att interdepartementala samarbeten nyligen inletts, att de börjat reagera på rapporter från 2023-2024 samt att Kreativ sektors rapport 2025 bidrar till en liten förståelse. Det som skett i Sverige 2023-2025 är mycket akuta åtgärder för kulturen snarare än det handlar om förebyggande insatser vilket är viktigt för hela kulturbranschen att förstå. Kvarstår gör även verkligheten att Sverige 2025 ligger 15 år efter global utveckling och inte minst helhetsförståelsen hos departement, politiker och myndigheter för samtid och framtid saknas helt. De vet därför inte ens vad Sverige har missat på strukturella nivåer när de ständigt jagar morgondagens politiska framgång eller när departementen tar fram underlag baserat på lösryckta kommersiellt dominerande politiska förslag (där syftet kommer allt längre ifrån välfärdens och samhällets verkliga behov). Allt sker dessutom med en väldigt begränsad helhetsförståelse där outputen kommer att vara fortsatt mycket låg för Sveriges samhälle, ännu mindre för EU och inte ens märkbar i globala sammanhang. Att det skett en viss framgång i närtid är snarare ett nödvändigt rop på hjälp från branscher och Sveriges högst sakkunniga som värnar om resultat på riktigt, dvs. de som ständigt har en professionell förankring i den globala utvecklingen och kan se på Sverige utifrån. Deras insatser har tidigt från 2010-talets början varit väsentligt viktigare för Sveriges främsta samhällsutveckling i jämförelse med att indikationer från politiken och departementen startat långbänkar med väldigt låg output för samhället 10-15 år senare som främst gynnar politiken, departementen och myndigheternas egna sysselsättning främst. Dessutom hade etablerade välfärdsinnovationers banbrytande resultat och värden kunnat visa 2025 års riktning redan minst 10-15 år sedan vilket även de högst sakkunniga i Sverige tryckte hårt för att genomföra redan då.
Men samtidigt som den globala utvecklingen ligger 15 år före står Sverige nu inför en satsning på AI som är tänkt bli strukturförändrande och staten ingjuter hopp om det. Förhållandet mellan Sveriges utveckling och den globala utvecklingen vill jag dock definiera som 1:100, dvs. för varje statligt framsteg hinner den globala utvecklingen 100 framsteg till under samma tid. Till det kommer att den svenska marknaden är global där såväl välfärdens behov och strukturer är kommersiellt dominerade. Detta innebär att varken innovationer eller välfärdsutvecklingen i Sverige aldrig lär hinna ifatt användarnas globala vanor, behov, marknadsutvecklingen, välfärdens redan globala strukturer m.m. när försprånget hos de globala jättarna redan är ljusår före och allt fler frågor redan har tillgodosetts med innovationer som äger fälten. När AI nu förväntas införas på bred front kommer det att bli väsentligt svårare att nå fram med en innovation eller kulturellt alster baserad på inlärningsmoment, läranderesor eller kulturella vanor som aldrig präglats statligt i Sverige. Samtidigt har det immaterialrättsliga skyddet blivit väsentligt mer komplext och svårare att nå framgång med per tidscykel och innovation vilket dels bottnar i att innovationer i Sverige aldrig har utvecklat juridiken (som föregångsland) men även för att bl.a. USA dominerar AI-utvecklingen sedan länge och har ett annat juridiskt skydd för AI. Att det först år 2025 sker ett trendbrott i Sverige inom immaterialrätt och de kunskapsbevarande tillgångarna på nationell nivå är ett resultat av det mycket akuta läge som råder i den globala kapprustningen, snarare än att alla kan njuta en fantastisk AI-framtid. Tyvärr kommer satsningen på immaterialrätt och de kunskapsbevarande tillgångarna på tok för sent och de strukturella resultaten lär utebli och lär absolut aldrig nå den breda befolkningen. Framför allt har de nu yrkesverksamma som växt upp under 2000-talet aldrig tillgodosetts med de immaterialrättsliga verktygen för att få globalt konkurrerande synsätt som därmed idag 2025 kunde varit en del av den världsledande generationen bakom bl.a. välfärdsinnovationer, kommersiella innovationer, digitala medier m.m. trots att man redan från 2010 tryckt hårt på detta. Därför lär snarare innovation, utveckling, immaterialrätt och högre kunskaper främst gynna det högre klassamhället, stora bolag och de med störst investerarnätverk medan hela generationer i den breda befolkningen har eftersatts och ett samhälles utveckling försummats i en mycket allvarlig omfattning. Utifrån denna utveckling kommer lärosätena få det allt svårare, konkurrensen hårdna på ett osunt sätt, klassamhället stärks, innovationer lär få svårare att slå igenom, det blir svårare att attrahera internationella forskare m.m. Samtidigt tror jag att företagsorganisationerna med spetskompetenser ofrånkomligen behöver få ett mycket större inflytande eftersom de redan har legat 10-15 år före staten i frågor kring immaterialrätt och frågor som rör de kunskapsbevarande tillgångarna utifrån internationella perspektiv vilket staten helt försummat förståelsen helt kring. Skadorna syns på alla nivåer i samhället nu, även hos universitet och företag. Endast patent har varit begripligt för departement och ministrar vilket utgör den statistiska dominansen, men det är bara en bråkdel av vad global resultat-, värde- och samhällsutveckling handlat om 2010-2025. Viktigt att veta är att alla frågor som nu forskas på i Sverige, även välfärdsfrågor, är av absolut största internationella intresse där informationen omgående kan generera produkter genom AI där resultaten och värdena direkt förbättrar nya eller redan etablerade globala kommersiella produkter. Ingen bryr sig om staters statligt finansierade välfärdsutveckling när välfärdsfrågorna numer ägs av kommersiella intressen. All välfärdsforskning måste göras hemlig framöver och det går inte längre att prova öppet därmed. Utifrån denna verklighet som gäller 2025-2040 till fullo, kommer det leda till att Sverige fortsätter att gå mot det allt starkare kommersiella och exklusiva där bara övre klassamhället och de större bolagen kommer få ta del av allt. Den verkligheten gäller redan i Sverige. Därför hade det konceptuella skyddet, i relation till global utveckling, innovationer och innehåll, ofrånkomligen behövt ligga 5-10 före tiden år 2025 för svensk statlig utveckling. Där förståelsen inför vad helheter består av och gör för både kommersiella marknader och välfärd nu är helt utsålda frågor till globala intressen. Således ligger departement och myndigheter mfl. helt efter och i osync. Outputen är synnerligen låg och kommer endast gynna de större bolagen ännu mer medan medborgarna och samhället får allt mindre värde för skattekronorna. Det som kommer utgöra framgångsfaktorer inom immaterialrätten och för att värna de kunskapsbevarande tillgångarna, relevant för de kommersiella och välfärdsrelaterade frågorna på nationell och internationell nivå, kommer 2025-2040 däremot handla om hur bolag eller staten utnyttjat 15-årsperioden fram till 2025. ”Vem äger vad och vilka frågor äger vem hittills?”, ”Vilka frågor har bolag tagit kontrollen över?”, ”Vem har tagit dominansen, äger erbjudandet och relationerna?”. Tydligt är att den kommersiella sidans bolag är fullständigt dominerande i frågor som rör tech, innehåll, underhållning, demokrati, relationer, exklusivitet och numer även välfärdsfrågorna.
RESULTAT- OCH VÄRDESKAPANDE FÖR STAT, OFFENTLIG SEKTOR OCH PUBLIC SERVICE. STATSSTÖDEN MOTVERKAR MEDBORGARNAS OCH SAMHÄLLETS UTVECKLING I EN GLOBAL RIKTNING.
Slutsats 2010-2025. Kulturrådet och regionerna står sig blekt som inte kunnat hantera frågor gällande resultat- och värdeskapande 2010-2025. Trots att de även har ansvar för EU:s stora innovationsprogram och ekonomiska medel är Sverige allvarligt eftersatt på strukturella nationella nivåer, inte minst i relation till global konkurrens. För det första måste man förstå att välfärdsfrågorna numer återfinns inom kommersiella fält, skärningspunkter och positioner som ständigt flyttat sig framåt. För det andra måste man förstå hur resultat- och värdeskapande görs, vilket syfte det måste uppnå, hur man för in de kultur-, närings- och samhällspolitiska målen i elimineringen av skadekostnader i samhället, för att därefter transformera såväl resultaten som värdena för export. Detta är resultat- och värdeskapande för den moderna välfärden Version 2, 3, 4 osv. som måste ligga direkt 3-5 år före väntad välfärds- och samhällsutveckling. Genom detta arbetssätt hade Sverige idag 2025 haft den unika bas av resultat och värde som ofrånkomligen krävs inför att AI nu slår igenom på bred front men redan för minst 10 år sedan kunde Sverige tagit fram forskningsresultat, modeller och nya helhetsgrepp för att skapa värde i de nya välfärdssystemens strukturer som numer domineras av globala strukturer. De svenska framstegen saknas helt. Välfärdens frågor, forskningen och de nya helhetsgrepp som ofrånkomligen numer behövs för att nå framgång hade i god tid behövt närma sig den kommersiella utvecklingen fast värdena skulle istället riktas till medborgarna, samhället och samtidigt inta en nationell ”mjuk-makt position” med sin framgång. Frågorna och vinsterna skulle då inte ligga i de kommersiella bolagens intressen som det istället blivit utan dessa skulle snarare generera nya metoder, minskade skadekostnader, motverka kommande globala trender för välfärdens intressen (med statligt ägande innovationer), stärka demokratin, stärka medborgarnas respekt för statens erbjudande, medborgarnas relationer med staten hade stärks, export av välfärdsinnovationer hade möjliggjorts, m.m. Den negativa utvecklingen med kommersiell dominans har på nationell nivå tvärtemot spridit sig till alla regioner som har en väldigt låg kompetens för att hantera morgondagens och framtidens frågor vilket är bevisat efter alla dialoger som fördes med Region Skåne Kultur i pandemin. Inte minst bevisar samtliga avslag i pandemin av både Kulturrådet och Region Skåne Kultur deras bristande kompetens, där samtliga ansökningar hade ett påtagligt framtidsorienterat innehåll för välfärdens utveckling men bedömdes inte skyddsvärt.
Prognos 2025-2040. År 2025 ligger Kulturrådet, samtliga regioners kulturenheter, kommuner, kulturdepartementet, public service och kultursamverkansmodellen fel i förhållande till global utveckling och de strukturer som redan präglat Sverige i minst tio år. Därtill kan vi addera uteblivna interdepartementala samarbeten för att med nya helhetsgrepp framställa statliga välfärdsinnovationer som kan konkurrera med den kommersiella dominansen. Medan omvärlden har sprungit förbi, medborgarnas förväntningar och krav likaså, behov/efterfrågan/syften avlöst varandra, generationer växlat, står samtliga utan de synnerligen viktiga uppsidor som redan från 2010 hade behövt börja etableras i Sverige med 3-5 års förebyggande verkan relevant för hela samhällets utveckling och våra medborgares bästa framtid. Tvärtemot står samtliga utan verktyg för resultat- och värdeskapande i moderna välfärdssystem och de interdepartementala framgångsrika samarbetena saknas. Därför står Sverige helt utan identifiering och förebyggande problemlösning av frågor inom kultur, media, bildning, hälsa, fritid som i över tio år stått i direkt relation med global utveckling och de strukturer medborgarna redan har anammat. Ett ytterligare överhängande problem för både kulturen och välfärdsfrågornas främsta utveckling är att mandatperioderna på fyra år missgynnar samhället där politiken allt mer drivs av egenintressen än hög output till samhället så att medborgarna får ett väsentligt större resultat och värde per skattekrona. För att utveckla detta så kommer tex. ingen kulturskola lösa något strukturellt problem med förhoppningen om att de även ska lösa även problemen på systemnivå. Lika lite som SVT:s playtjänst består av värde för att lösa framtidens strukturella och systemhotande problem när relationerna saknas. Det finns inget helhetsgrepp i frågorna, syftena, formaten, innehållet, resultaten eller värdet och det är för sent att bygga nya vanor på strukturella nivåer när 2010-talets digitala boom är passerad. Samtidigt saknas det förutsättningar för att etablera nya innovativa samarbeten med större nationell kraft. Förändrings- och innovationsresor tar tid, de kräver en mycket stark förebyggande ansats och utifrån rådande scenario år 2025 kommer de stora revolutionerande förändringarna att utebli för stat, regioner, kommuner, välfärd och public service. Däremot lär kommersiella innovationer att ta över ännu fler frågor, oavsett det gäller underhållning eller välfärd, vilket skett när staten medvetet stött bort och skänkt frågorna till kommersiella intressen i 15 år redan.
FRAMSTÄLLDA SKADEKOSTNADER I SVERIGE FÖR 100-TALS MILJARDER 2010-2040.
Slutsats 2010-2025. De huvudsakliga skadekostnaderna som framställts i Sverige återfinns inom bildning, kultur och hälsa (fysisk och psykisk ohälsa), arbetsmarknad, klassamhälle, ensamhet, ojämlikhet, segregation, utanförskap, välstånd, utebliven forskning, uteblivna välfärdsinnovationer, immaterialrätt, unga som varken studerar eller arbetar, minskad produktivitet per medborgare, minskat barnafödande, kulturens stagnering i statsstödens stuprör utan global förankring, att kulturen inte förflyttats till nya positioner i tid för att möta globala skärningspunkter med nytt resultat- och värdeskapande, utebliven svensk konkurrens inom global kultur- och välfärdsutveckling trots det nu är en absolut nödvändighet för kreativa- och kulturella branschers framtid (KKB) som idag står utan rätt förutsättningar för revolutionerande uppsidor, ökad kriminalitet, m.m. Kulturens eftersatta utveckling når heller inte de kulturpolitiska målen i den moderna världen då statens hantering av de nationella frågorna har fel perspektiv och står långt ifrån globala positioner där nya skärningspunkter för resultat- och värdeskapande gäller vilket därmed aldrig kommer leda till stora framsteg för den statligt finansierade kulturen. De statliga medlen för kultur och media som främst gynnar de etablerade stuprören kommer därmed fortsätta i en ännu värre utsträckning med allt mindre värde åter till medborgarna. Strukturella fel inom svensk kultur gör att Sverige har hängts av i globala jämförelser och konkurrens samtidigt som exklusiviteten, kommersialiseringen och globaliseringen lär fortsätta öka i mycket stor utsträckning där svensk statlig kultur förlorat allt mer mark och betydelse fram till fram till 2025. De uteblivna resultaten och värdena har därmed försämrat Sveriges utgångsläge fram till 2025 samt inför nästa period 2025-2040. Nersidorna med omfattande skadekostnader och nya skadefaktorer har därför ökat konstant och de samlade negativa orsakerna kommer fortsätta prägla Sveriges utveckling under lång tid med ökade skadekostnader och nya framodlade skadefaktorer som följd. Den svenska kulturen 2025 är således allvarligt skadad med mycket illavarslande förutsättningar inför den tid som väntar samtidigt som de statliga stöden missgynnar utvecklingen, den fria konkurrensen samt styr utvecklingen för hela Sverige i fel riktning. Redogörelse av skadekostnaderna på 100-tals miljarder kronor för perioden 2010-2040 kommer att presenteras utförligare framöver. Samtidigt presenteras även de tre faser av välfärdsinsatser 2010-2025 som kunde förändrat Sverige på strukturella nivåer, motverkat skadekostnaderna och gjort Sverige världsledande.
Prognoser 2025-2040. Obalansen mellan statens framodlade nersidor som rotats på strukturella nivåer, som även lett till systemhotande skador i flera frågor, utsålda välfärdsfrågor till kommersiella och globala intressen, tillsammans med alla nya skadefaktorer och tillhörande skadekostnader som väntas framöver 2025-2040, kommer vara till mycket stor nackdel för medborgarna och samhället 2025-2040. Inte minst med tanke på de uteblivna statliga uppsidor som är väsentligt eftersatta och saknas sedan 15 år. Felet ligger i en strukturell försummelse med ökade missmatchningar sedan 15 år tillbaka som numer är helt osynkroniserade mot den globala och snabbt framåtrusande utvecklingen. Utgångsläget kommer medföra allt större kostnader orsakade av undermålig politik, myndigheters bristande kunskaper samt uteblivna strategiska insatser med omvärldsanalyser för förebyggande hantering av öka global och kommersiell konkurrens. Digitala medier och AI som två globala fenomen för kultur-, välfärds- och samhällsutveckling kommer utökas väsentligt mer i sin komplexitet för förebyggande hantering. Samtidigt kommer exklusiviteten, kommersialiseringen, klassamhället, ojämlikheter, skadefaktorer m.m. att öka mycket tydligt. Parallellt kommer färre antal personer och bolag få ännu större makt (tech, innehåll, investerare, lobby), samtidigt som allt fler lär fastna i fattigdom, utsatthet, kunskapssamhället fortsätter sjunka, ohälsan öka, samhällskontraktet saknar nya uppsidor (vilket även drabbar demokratin) samt strukturella resultat och värden saknas för välfärdsinnovationers motvikt av nationella skador och export. Utöver de beräknade skadekostnaderna på 100-tals miljarder 2010-2040 kan flertalet skadefaktorer öka fort med allt högre skadekostnader. Inte minst på grund av omvärldens utveckling, geopolitik, konvergens som riskerar att försämra läget än mer.
PUBLIC SERVICE.
Slutsatser 2010-2025. Public service står långt ifrån global utveckling där nya transformationer, nya helhetsgrepp om välfärden samt nya riktade förebyggande insatser tillsammans med nya samarbetspartners för välfärdsinnovation, hade krävts i god tid från 2010 för att framställa den nya public service betydelse Version 2, 3, 4. Då hade även public service i Sverige varit världsledande sedan länge fram till 2025. Det så centralt viktiga relationsbyggandet för att utmana och konkurrera med globala digitala mediers och techutvecklingens framfart där unika syften skulle tillföra Sveriges välfärd och samhälle nya resultat och värden på strukturella nivåer, saknas helt. Därför har digitala medier tagit över och hängt av public service allt mer. SVT har haft alla chanser att förstå nya format, relationsbyggande, stärkt konkurrens, transformationer samt resultat- och värdeskapande i tid men har stött bort det. SVT har snarare försökt att eftersträva det kommersiella utbudet men utan att lyckas skapa ett eget signum att prägla Sverige med och samtidigt motverka skadefaktorerna i samhället som ökat kontinuerligt. Därför sviker publiken, syftena har ingen substans längre, tidsinvesteringen ägnas åt annat samt det sociala kapitalets alla uppsidor har både uteblivit och är förlorade när värdet för medborgaren och samhället inte finns längre. Idén med public service har fallit tungt i Sverige. Vad har gått fel? SVT borde fullt fokuserat på att generera nya relationer med nya syften, precis vad globala digitala medier och tech uppfyllt direkt med medborgarna när de haft uteslutande kommersiella intressen, men public service skulle tillfört nya mervärden till medborgarna och samhället bortom vad de tidigare lyckats åstadkomma fram till 2010. Public service borde därför ha tillgodosett sig med helt nya frågor och uppdrag med start från 2010 för att lösa detta men har misslyckats. SVT som fram till 2025 förlorat allt fler tittare över tid och inte överhuvudtaget lyckats bygga upp relationer utifrån de globala strukturerna för att etablera nya värden och resultat i Sverige, har idag svårt att motivera den årliga statliga budgeten samtidigt som de motsägelsefullt kräver mer finansiering för att försöka konkurrera med tex. Netflix, Amazon Prime, HBO mfl. Att SVT byggt upp ”Europas bästa playtjänst för public service” är i stort helt obetydligt då det moderna samhället och medborgarna förväntar sig format, innehåll och nya välfärdslösningar som ger ett större värde och resultat än allt annat i den exklusivitet som ökar konstant, framdriven av en ökad kommersialisering. Relationerna saknas även helt för att följa den globala strömmen trots att SVT haft alla möjligheter att etablera dessa nya resultat, värden och transformationer 2010-2025 men stött bort det och därmed misslyckats. SVT har arbetat strategiskt fel i tio år för public service betydelse och överlevnad samtidigt som de misslyckats att förnya Sveriges välfärd och samhälle med strukturella uppsidor. Därmed är public service en stor del i att skadekostnaderna ökat och nya skadefaktorer uppstår löpande.
Prognoser 2025-2040. Då public service misslyckats med att generera nya resultat och värden på strukturella nivåer 2010-2025 med stor nationell framgång, att generera global konkurrenskraft samt att etablera nya relationer, står public service inför en ödesdiger framtid där utgångsläget är mörkt och berget större än någonsin att bestiga. När den globala journalistiken, nya digitala behov, syften och underhållningen sedan länge fått fullt kommersiellt genomslag och övertag i Sverige står public service synnerligen resultat- och verktygslöst inför 2025-2040. De nya innehålls- och relationsbyggande resultaten och värdena 2010-2025, där nya syften hade stärkt public service konkurrensmässiga position och renommé i både Sverige och internationellt, är idag 2025 något Sveriges medborgare och samhälle står utan. Tvärtemot äger nu de globalt kommersiella intressena underhållnings- och välfärdsfrågorna i Sverige som har skänkts bort av även public service trots alla möjligheter till att bryta denna negativa trend för medborgarnas och samhällets bästa. Berget som public service har att bestiga har därmed växt konstant för återigen bli den lägereld och viktiga betydelse för medborgarna. Med de uteblivna trendbrotten 2010-2025 står därför public service längre ifrån globala strukturer än någonsin där endast journalistiken kvarstår. Men även public service journalistik har blivit väldigt eftersatt och tappat mandat i relation till den journalistik och nyhetsflöde som dominerar och sprids på digitala medier dygnet om, avsett seriös eller oseriös journalistik. Bara i Sverige lär public service få allt större konkurrens från bl.a.TV4, Aftonbladet som redan har ett stort försprång och byggt upp relationer över tid. Gällande digitala medier har såväl medborgarna som samhället byggt upp relationer till både innehållet, snabbheten och plattformarna under lång tid. Även detta placerar public service hittills erbjudna utbud långt ner på listan.
Utan att Sverige haft interdepartementala samarbeten mellan bildning, kultur och hälsa där public service mellan 2010-2025 kunde tagit Sverige till en världsledande position för att skapa de nya synergierna mellan audiovisuellt innehåll, format, välfärdsinnovationer och tech, som i sin tur hade etablerat nya värdefulla relationer med medborgarna och därmed vunnit mark på flera sätt gentemot det kommersiella, står Sverige utan dessa stora strukturella framsteg. De relationella skadorna är därför oerhört stora för public service som haft unika möjligheter till förnyelse i 15 års tid. Här måste även den totala konvergensen som råder vägas in vilken har uppstått dels pga. redan uppbyggda relationer, etablerat innehåll på digitala medier samt resultat och värde på strukturella nivåer som har format gruppers lojalitet. Summerat har detta utvecklat strukturer som mottagarna redan fått ett djupt förhållningssätt till fram till 2025. Public service har inte i närheten nått motsvarande framgång eller relationella värde hos den stora delen av medborgarna per cykel och målgrupp och därmed saknas även de strukturella uppsidorna trots att både SVTplay och SRplay har ett mycket gediget och påkostat arkiv. Framför allt saknas de nya välfärdsinnovationerna där public service och framför allt SVT kunde banat vägen till en världsledande framgångssaga fram till 2025 där relationerna, resultaten, värdena, journalistiken, innehållet, syftena, m.m. lett fram till ett väsentligt bättre Sverige idag för medborgarna, välfärden och samhället. Public service har inte förstått omvärldens utveckling, de har stått verktygslösa inför det kommersiella och nu har public service idé, erbjudande och utbud tyvärr hamnat i den grav de själva grävt. Om inte staten säkrat public service finansiering över en längre tid skulle de inte haft en chans till överlevnad. Trots allt står deras verktygslösa idéer kvar som ett faktum, det kan ingen budget förändra. Public service strävar nu efter att stärka sin journalistiska ställning och vill framöver även konkurrera med On demand-tjänsterna Netflix, HBO, Prime mfl. Båda insatserna handlar om att konkurrera med den globala och kommersiella utvecklingen där de måste sätta vinna mark och sätta sitt signum på vad ”medborgarna behöver och förväntar sig”, återigen. Detta är precis vad de verktygslöst försökt 2010-2025 trots det lett till ett fatalt misslyckande och vår absolut viktigaste primära kanal för folkbildning, nyheter, journalistik och välfärdsutveckling saknar de strukturella verktygen för att stå emot den globala kommersialiseringens framfart. Inte minst techutvecklingen. Men i en verklighet där public service totalt förlorat mot det kommersiella, välfärdsinnovationerna saknas där public service ha intagit betydande mark mot de kommersiella techinnovationerna, trendbrotten för att bygga upp nya relationer har uteblivit samt det finns inga resultat eller värden att tala om på stora strukturella nivåer som motverkar skadefaktorer och skadekostnader i samhället, då står sig public service redan mycket svagt för att generera den output Sverige behöver 2025-2040. Parallellt har den nationella kulturen eftersatts på strukturella nivåer av Kulturrådet, regionernas kulturenheter och även kommunerna vilket innebär att förutsättningarna för statlig kultur- och välfärdsinnovation är skadade i stor utsträckning. Inte bara för nationella intressen utan även gentemot globala strukturer som dominerar Sverige sedan länge där både kulturen och public service nu konkurrerar till fullt. Public service behöver således flera stora trendbrott där helt nya helhetsgrepp måste utgöra den framgångsresa som ligger framför.
Johan Hjerpa, Scandinavian Four