Scandinavian Four | Innovation

SC4|ARTIKEL. Kultur, geopolitik och mjuk makt: När Sverige och EU står inför ett ödesdigert stup, spelar den mjuka makten huvudrollen.

Under juli och augusti 2025 har flera viktiga publiceringar skett i frågor som berör kultur, geopolitik och mjuk makt där Sveriges och EU:s omfattande problem lyfts fram. På samma tema har jag publicerat en lång artikel med fokus på Sveriges och EU:s försummade utveckling 2010-2025 där jag utifrån globala perspektiv bevisar hur skadat vårt land blivit de senaste 15 åren vilket även haft en direkt negativ skadlig effekt på hela EU. Denna negativa utveckling har pågått parallellt som globaliseringen och kommersialiseringen tillåtits ta över totalt med stegrande verkan vilket stärkt utomeuropeisk mjuk makt snarare än att Sverige och EU skulle vinna mark i dessa frågor. Utöver det lyfter jag flera ämnen där mjuk makt numer är fullständigt centralt för att förstå vår samtid och framtid inom bl.a. immaterialrätten, innovation och välfärd. Varje ämne nedan kompletteras med tidigare händelser som otvivelaktigt hade stärkt både Sveriges och EU:s mjuka makt i god tid under hela 2010-talet fram till 2025 där arbetet bakom medvetet totalförstörts av de högst beslutande i Sverige när de aldrig förstått globaliseringens framväxt.

De senaste 15 åren 2010-2025 och perioden 2025-2040 som väntar, handlar alla frågor uteslutande om den mjuka maktens löpande inverkan och totala påverkan: från global nivå till EU-, nationell-, regional- och kommunal nivå. Under den mjuka maktens dominans återfinns numer attribut, demokrati, innehåll, ideal, kultur, narrativ, livsstil, tech, trender, politik och den ständigt ökade jakten på exklusivitet som utgör huvudingrediensen inom alla frågeställningar idag. Men den mjuka maktens globala dirigenter som innehar störst kapital och makt för att styra den, dvs. de som var först ut för att förebyggande stärka den mjuka maktens frågor, kan idag 2025 med deras uppnådda framgångar bevisa att både Sverige och EU är urfattiga med sitt uteblivna kapital och även när det gäller att förstå mekanismerna bakom den mjuka maktens konstruktioner. Detta har motverkat hela EU:s utveckling över lång tid. När vi nu nått fram till det ödesdigra stupet finns inte utrymmet för misstag kvar i varken Sveriges eller EU:s strategier. Chansen som funnits för att bygga upp den mjuka makten hittills finns inte längre kvar, vi måste skapa den själv. Listar nedan samtliga ämnen relevant för Sverige och EU där såväl våra nationella intressen som hela EU:s intressen skildras utifrån den globalisering och kommersialisering som tagit över.

KULTUR OCH GEOPOLITIK: VÄRLDSKÄNDE KULTUREKONOMEN PIER LUIGI SACCO KRÄVER AKUTA FÖRSLAG OM ATT OMGÅENDE STÄRKA EU:S MJUKA MAKT GENOM KULTUR.

Den italienska ekonomiprofessorn Pierluigi Sacco publicerade nyligen en artikel i italienska tidningen Il Sole 24 Ore. Artikeln befäster den verklighet EU befunnit sig i under lång tid under 2010-talet och står inför framöver där kulturens roll i det geopolitiska spelet numer har uppnått en fullständighet. Nu står hela EU som union, samtliga medlemsländer och däri även Sverige inför en akut och mycket viktig framtid för att omgående stärka vårt inre och yttre skydd i både mjuka och hårda frågor. En ödesdiger verklighet beskriver läget 2025. Professorn som är mycket fördjupad inom kultur, ekonomi och digitala medier har i sin artikel på italienska (engelsk version finns i originalinlägg) förklarat vad EU är i akut behov av för att stärka den mjuka maktens kapital och position på den globala arenan. I professorns originalinlägg finns även min kommentar. Följ denna tråd.

KULTUR OCH GEOPOLITIK STYRS AV AMERIKANSKA INTRESSEN: ”MJUK MAKT I EN HÅRD TID – JAKTEN PÅ INFLYTANDE I DEN NYA VÄRLDSORDNINGEN” (GELIN)

På samma kultur- och geopolitiska tema där utomeuropeiska intressen tagit total kontroll över den mjuka maktens utveckling under 2000-talet, nu med fokus på USA:s dominans som under de senaste 25 åren tagit över den globala arenan, tar journalisten och mångåriga USA-korrespondenten Martin Gelins artikel i DN och kommande bok upp.

Artikelns inledande citat ”Diktatorer och dispoter har förstått att kultur är säkerhetspolitik” beskriver träffsäkert vad den mjuka makten under 2000-talet fram till 2025 allt mer kommit att handla om som numer borde väcka en viss liten förståelse hos svenska politiker och beslutsfattare på myndigheter som styr Sverige utveckling. Gelin beskriver att hur han ”ägnat två decennier i USA åt att varna för riskerna med högerns radikalisering och Silicon Valleys antidemokratiska miljardärer. Nu har de två krafterna förenats” (Gelin, Linkedin 2025-07-04). Precis det Gelin förklarar är att USA:s utveckling i det fördolda, där nationalistiska och högerradikala intressen stärkts med hjälp av techmiljardärers kapital, parallellt även fått allt större makt med direkt påverkan och kontroll över demokratier, ekonomier, konvergensen, den mjuka makten, välfärdsfrågor och politiken runt om i världen. Detta har skett medan alla stått och sett på. Men det är mycket mer än så som har förenats till EU:s och Sveriges stora nackdel vilket Gelins mycket läsvärda artikel skildrar utifrån globala och Europeiska perspektiv. För att återknyta till ekonomiprofessor Pier Luigis Saccos viktiga artikel gällande vad EU är i akut behov av 2025 och framöver, står såväl Gelins som Saccos analyser och ställningstagande unisont i första linjen med mycket stark förståelse för att omgående stärka EU:s inre och yttre skydd. Martin Gelins bok ”Mjuk makt i en hård tid – Jakten på inflytande i den nya världsordningen” (Volante) kommer november 2025.

SVT-DOKUMENTÄRER SKILDRAR MANS- OCH KVINNOIDEAL UTIFRÅN GLOBALT STYRDA DIGITALA MEDIERS NEGATIVA BAKSIDOR. TV-SERIERNA BEVISAR SAMTIDIGT PUBLIC SERVICE ALLVARLIGT BRISTANDE ARBETE DE SENASTE 10-15 ÅREN FÖR ATT FÖREBYGGANDE HANTERA GLOBALA FRÅGORS KOMPLEXITET MED NYA INSATSER. TVÄRTEMOT HAR SVT OCH PUBLIC SERVICE STÄRKT DEN NEGATIVA SAMHÄLLSUTVECKLINGEN OCH FÖRSÄMRAT SVERIGES UTGÅNGSLÄGE I EU, FÖRSÄMRAT EU:s UTVECKLINGSPOTENTIAL OCH BÅDA HAR BERÖVATS PÅ ETT MJUK MAKT-KAPITAL I GLOBALA SAMMANHANG.

Äntligen lyfter SVT fram dessa synnerligen viktiga frågor som omger barn och unga i den globaliserade och kommersialiserade kulturens dominans. Dokumentärfilmerna producerade av Frida Söderlund publicerades nyligen på SVT där den senaste Priset män betalar skildrar de frågor som svenska medborgare akut måste ta del av i brist på statlig folkbildning och förebyggande insatser tidigare. Frågorna om maskulinitet och manskonstruktioner i realityvärldens globala tillvaro är mycket komplexa men i svenska statens och SVT:s frånvaro de senaste 15 åren skildrar dokumentärfilmen ämnet på det enda rimliga sätt som kan göras på public service år 2025 i tre 30-minuters långa avsnitt.

Producentens och SVT:s val att använda Jan Emanuel som kunnig expert för att skildra ämnet är ett genialiskt försök, något kritikerna inte verkar ha betydelsen förstått. Att lyckas få experten att ställa upp är ett grepp som kunde blivit en genial fullträff för att nyansera mansidealen om Söderlund/Emanuel hade fått en längre intervju med bröderna Tate. Mötet hade i bästa fall dragit likheternas olikheter till sin spets utifrån ett kulturellt-, genus- och omvärldsanalytiskt perspektiv vilket kunde bidragit till ett nytt värde för publiken och Sverige. För svenska intressen hade mötet då bidragit till en skildring på nya nivåer för att avväpna, nyansera och minska de negativa mansidealens betydelse som konstant framodlas i globaliseringens och kommersialiseringens odlingslådor, något båda parter kontrollerar med stor medvetenhet och värderar högt i sin självbild. Risken för den utsände expertens renommé hade däremot kunnat bli förödande om intervjun inte lett till de svar han förväntat sig eller hade kunnat bemötas rätt utifrån de svar som getts, vilket en utebliven intervju kan likställas med.

Greppet att ställa likheter och olikheter mot varandra i realityvärldens globala kontexter, där möten ska leda till en ny typ av underhållande skildring och generera ett nytt högre värde för folkbildningens bästa per tid, är något jag redan 2016-2017 presenterade för SVT med formatet ”Psykakuten” (The Institute) som SVT 7-8 år senare 2025 verkar ha förstått vikten av men aldrig lyckades framställa i Rumänien. Det utforskande formatet som Söderlund producerade kunde alltså redan 2016-2017 fått ett framgångsrikt fäste och utfall inom public service och SVT för längesedan för att förebyggande hantera de globala frågornas komplexitet med förebyggande verkan för att generera positiva uppsidor åt samhället. Redan 2016-2017 kunde alltså SVT banat väg för Sveriges moderna folk- och kulturbildning, relationsbyggande, stärka public service underhållningskraft i Sverige och EU, skapat nya förutsättningar för att förebyggande nå kulturpolitiska och andra politiska mål i den framväxande globaliserade och kommersialiserade verkligheten samt ökat Sveriges skatteintäkter när formaten licensierats. Perioden 2016-2017 låg även den mjuka maktens utbredning och pyrde genom digitala medier, nya format och plattformar med starka kulturtrender i både USA och Asien vilket alltså redan 2016-2017 hade ställt svenska SVT direkt bredvid dessa globala succéer med toppinnovativa format i kampen om folkbildningen, underhållningen och i förlängningen den mjuka makten. Men miljontals kronor gick upp i rök i mångårigt arbete i dessa två första format för att SVT inte förstod eller släppte in nytänkande formatutvecklare med professionell ansats och utbildning för att stärka uppsidorna på den nationella och globala arenan. Detta hade otvivelaktigt även hade lett fram till en stärkt statlig kulturfinansiering redan från 2018.

Formaten hade satt både Sverige och Europa på kartan i tid med nya statligt framodlade format som genererat en ny typ av folkbildning, mjuk makt samt tagit kommandot om nya komplexa frågor på den globala arenan som idag är den mjuka maktens kärna. Totalt tre format har totalförstörts i Sverige av både SVT och statens kulturmyndigheter då de ligger 10-15 år efter i sin globala kompetens gällande vad Sverige och EU behövt. Nu står vi där SVT, år 2025 tigger ni en större budget för att försöka hävda er på en global arena, värna yrkesutövarna och stärka er konkurrensmässiga position, men i kölvattnet av era beslut står både Sverige och EU stora skador när de uteblivna formaten saknas. På grund av SVT och statens myndigheter har Sveriges kultur- och samhällsutveckling drabbats av oerhörda skadekostnader och nya skadefaktorer att hantera för att era främsta beslutsfattare inte förstod. Nu är även hela EU i största beroende av stärkt mjuk makt men tiden kan inte skruvas tillbaka. För att blicka tillbaka på hur den globala utvecklingen framskridit är Sydkorea och Squid Game (2021), den mest strömmade tv-serien på Netflix, ett väldigt lyckat exempel på hur den Sydkoreanska regeringens medvetna satsning på kulturellt och kreativt innehållsskapande gett stora resultat och värden. Formatet innefattar musik, dataspel, tv/film, animationer, mode och mat. Sedan slutet av 1990-talet har regeringen i Sydkorea stöttat sina kreativa branscher genom subventioner och finansiering av start-ups med målet att bli en ledande global exportör av kultur, i konkurrens med USA, därtill även stärka den mjuka makten. Effekterna av politiken blir en årlig tillväxt av intäkter från kulturella och kreativa branscher, ökad turism och ökat intresse för koreansk kultur. Om detta skrev jag redan i JK-rapporten år 2022 (s. 106) efter att Sverige totalförstört även ett tredje format som precis som Squid Game hade i syfte att stärka såväl Sverige som hela EU på den globala arenan med ny underhållning och samtidigt stärka den mjuka makten.

Dokumentärfilmen Priset män betalar synliggör därför, utöver skildringen av mansideal, något mycket viktigare och större på en strukturell samhällsnivå i Sverige som sätter vårt land i globala perspektiv. Det handlar snarare om en negativ strukturell utveckling i Sverige som föranlett att vi fått denna miserabla utveckling hos barn och unga i Sverige som gör att dokumentärfilmen ofrånkomligen behöver produceras år 2025, ironiskt nog på SVT. Strukturerna som har försummats i Sverige under de senaste 15 åren bör därför väcka nya frågor hos såväl public service själv som kritikerna på högre analytiska nivåer, ovanför vad dokumentärserien direkt visar, där man måste förstå vad som har producerats eller inte producerats i Sverige (vad som släppts fram eller inte släppts fram tidigare). Frågorna som producent Söderlund tar upp är nämligen något SVT haft alla möjligheter till att förebyggande hantera och motverka under hela 2010-talet men aldrig har förstått mekanismerna bakom för att tvärtemot stöta bort åtskilliga innovativa insatser och format. Dessa skulle gett en ny folkbildning, relationer och underhållning med helt nya uppsidor där formaten även medfört en stärkt mjuk makt i Sverige och EU över tid. Om de tre formaten släppts fram hade både public service och det svenska samhället garanterat sett annorlunda ut idag.

Public service och SVT som numer har en budget på 9,5 miljarder kronor per år har istället under lång tid bidragit till att folkbildningen gällande frågorna om mans- och kvinnoideal, med dess konstruktioner på de globala media- och kulturarenorna (sociala medier), snarare tillåtits att allt mer domineras av globala och kommersiella intressen som idag 2025 tagit över frågorna i mycket allvarlig omfattning. Detta när frågorna snarare kunde lett till en väsentligt mer framgångsrik folkbildning, goda uppsidor, nya positioner och ett svenskt signum med statligt ägande av innovationer sedan början av 2010-talet fram tills idag 2025. SVT har alltså genom sitt förfarande med ignorans och bristande kompetens orsakat skadekostnader och skadefaktorer för Sveriges utveckling, våra medborgare och samhälle för åtskilliga miljarder med utebliven folkbildning, underhållning samt att vårt land idag står utan innovationer med banbrytande resultat och värden för att konkurrera på den globala arenan. Även EU står därför utan Sveriges framsteg som i tid kunde folkbildat och utvecklat hela EU med global kompetens, där vi tillsammans kunde legat i framkant inom frågornas mekanismer där nya eftersträvansvärda ideal och högre syften skulle väglett medborgarna. Tillika stärkt såväl det inre som yttre skyddet med konstant utökad mjuk makt, precis som USA och Asien. De uteblivna framstegen i Sverige har direkt medfört att både Sverige och EU saknar mjuk makt-kapitalet 2025 som nu akut efterfrågas och krävs på den globala arenan. Detta har i grund och botten orsakats av svenska staten som aldrig tagit kommandot över frågorna på de sätt som de har förväntats göra och ofrånkomligen har krävts 2010-2025. Allvarlig försummelse beskriver det bäst som flera generationer lär få lida för 2010-2040.

Söderlunds båda dokumentärer är därför akuta och nödvändiga för Sveriges folkbildning, än om SVT även förlorat allt mer av sin publik. Dokumentärerna bevisar hur allvarligt eftersatt SVT, public service och Sverige är i sin omvärldsförståelse 2010-2025 när eliten av välavlönade beslutsfattare och strateger inom public service och myndigheter aldrig lyckats positionera format, innehåll, innovationer eller bygga relationer för folkbildningens och samhällets bästa i den stegrande globala och kommersiella dominansen. Trots att de haft alla möjligheter till det! Följ denna tråd för att läsa min ursprungliga kommentar om Priset män betalar.

Se även Söderlunds dokumentär Smalast vinner som publicerades på SVT i maj 2025.

IMMATERIALRÄTTENS OCH DE KUNSKAPSBEVARANDE TILLGÅNGARNAS RELATION TILL MJUK MAKT.

Immaterialrätten är såväl bröderna Tates som Jan Emanuels bästa, närmsta och tryggaste vän. Utan de varumärkesskyddade lyxattributen i form av bilar, klockor, digitala mediers upphovsrätt, designskydd och tech-plattformarnas immaterialrättsliga skydd, hade de stått avväpnade och troligtvis osynliga. Mans- och kvinnoideal styrs därmed av immaterialrättens numer fullständiga betydelse i alla frågor där den globala och kommersiella dominansen över individen, likväl som den mjuka makten, är framodlad av kulturens hypermoderna och komplexa konstruktion med den nödvändiga immaterialrätten bakom. Även Bianca Ingrossos varumärke, utbud och karaktär kan ställas bredvid för att exemplifiera ytterligare. Dessa ideal, konstruktioner och livsstilar har sedan länge även tagit över demokratin, välfärden och samhällen där immaterialrättens betydelse också i dessa frågor är guldnycklarna bakom fenomenens och mekanismernas vara eller icke vara i den globala kultursfären, hela vägen från global till kommunal nivå. Om vi inte haft immaterialrätten skulle vi därmed inte haft bröderna Tate, Jan Emanuel, Ingrosso som Sveriges främsta influencer, heller inte heller techplattformarna Instagram, TikTok mfl. eller den negativa statistiken som dominerar Sveriges samhällsutveckling.

Men! Trots denna självklara utveckling har man i Sverige även försummat immaterialrättens förebyggande utveckling på strukturella nivåer i 15 års tid 2010-2025. Precis som staten gjort med kulturens och välfärdens utveckling har även immaterialrätten drabbats av det statliga haveriet vilket har hängt av folkbildningens och samhällsutvecklingens ädla utvecklingspotential i en mycket allvarlig omfattning i jämförelse med den globala kapprustningens framväxt. Utan kunskaper inom immaterialrätt dessa 15 år står Sverige och EU även utan den grundläggande kompetensen för de banbrytande framstegen och innovationerna som krävs. Den försummade immaterialrättens utveckling i Sverige har därmed även eliminerat vårt lands förmåga att stärka den mjuka makten över tid, såväl nationellt som i EU och globala sammanhang.

Från och med sommaren 2025 står immaterialrätten i Sverige och EU inför ett markant tuffare utgångsläge med helt nya frågor att hantera, parallellt som det juridiska skyddet ständigt ska uppnå konkurrensvärden och fördelar. Samtidigt ligger USA och Asien långt före i den immaterialrättsliga utvecklingen med skyddens träffsäkerhet eftersom de sedan länge har uppnått helt andra framgångar på marknader med innovativt utbud där globaliseringen och kommersialiseringen varit en grundbult under hela 2000-talet. Denna verklighet har pågått de senaste 10-15 åren medan regeringar, myndigheter, public service, politiker och de främsta beslutsfattarna i Sverige nöjt sig med en introvert omvärldsförståelse och en självbild om att vara bäst i världen inom såväl innovationer som immaterialrätt. Detta trots att de saknat förståelse för den global konkurrensen och alltfler utsålda frågor per år till det kommersiella käftarna. Därutöver har Sverige valt att stöta bort åtskilliga innovationer, metoder och format som kunde gjort vårt land världsledande med svenskt signum som otvetydigt hade stärkt vår mjuka makt i tid 2010-2025 som gett oss ett stärkt kapital i relation till den allt snabbare globala utvecklingen. Även i kommersiella sammanhang.

Den immaterialrättsliga krisen i Sverige har därför förankrats djupt parallellt med kulturkrisen, folkbildningskrisen, välfärdskrisen, ökade klasskillnader, ökad negativ statistik m.m. Detta har i sin tur odlat fram konstant ökade skadekostnader och nya skadefaktorer i Sverige för mångmiljardbelopp som medborgarna och samhället måste hantera i kölvattnet av haveriet som tillåtits pågå i 15 år. Inte minst har Sverige hängts av i globala sammanhang och den tid som är förlorad går aldrig att ta igen vilket jag hoppas alla i nuvarande regering Kristersson, F.d. Rödgröna regeringen, våra främsta beslutsfattare och politiker förstår. Om man inte äger frågor sedan tidigare som byggt upp den mjuka makten som idag 2025 gäller, då äger du heller inte immaterialrätterna, lika lite som att det finns ett lukrativt läge för att stärka den mjuka makten framöver. Det är i stort sett lönlöst. Likaså gäller välfärdsfrågornas utveckling och samhällets relation med medborgarna. Om du inte som stat agerat förebyggande i dessa, stärkt frågorna med ett signum, byggt relationer, genererat nya uppsidor, skapat nya värden och resultat, eller tagit kontrollen över den mjuka maktens byggstenar, då måste man uppfinna hjulet först för att i nya genres försöka äga frågorna framöver. De flesta inser att detta är omöjligt då varken Sverige eller EU konstruerat modern tids främsta techinnovationer, format, innehåll, kultur- och välfärdsinnovationer. Således har vi inte heller byggt upp den mjuka makten för vårt inre eller yttre skydd. I Sverige sitter fel departement, myndigheter och personer med ansvar över de immaterialrättsliga frågorna. Detta har pågått i 15 år och ständigt medfört att de strukturella resultaten och värdena uteblivit samtidigt som den negativa utvecklingen löpande skadat både Sverige och EU i en mycket allvarlig utsträckning.

Immaterialrätten har idag 2025 därför fått en total betydelse för den mjuka maktens framåtskridande och utökning 2010-2025 oavsett om det gäller format, innehåll, tech, teknik eller samhällsutveckling. Vart står Sverige i detta strategiskt viktiga arbete för att generera nationella och internationella framgångar, nya konkurrenspositioner, inta förebyggande skärningspunkter eller att stärka mjuk-makt kapitalet sedan 15 år tillbaka? Svaret är verktygslöst och totalt urfattiga mjuk-makt kapital. Det hade räckt med att svenska staten stärkt immaterialrätten på strukturella nivåer 2010-2025 enligt vad alla styrdokument på svensk, EU och internationell tydligt klargjort har behövts främjas från 2010-talets början. Då hade vi stärkt den mjuka makten fram till 2025 väsentligt mer genom att bli ett starkt innovationsland från gräsrötterna när de unga generationerna växt upp parallellt med digitaliseringen, som även fått immaterialrätten i dna:t. Både för sin egen skull och kommande generationers. Inte minst hade de unga generationerna genom immaterialrätten fått ett globalt förhållningssätt med utökad kompetens i sin verktygslåda inför tiden som låg framför. Detta är något som departementen, myndigheterna och politikerna ännu saknar 2025 men gärna stoltserar med. Frågor gällande immaterialrättens utveckling och att ta tillvara de kunskapsbevarande tillgångarna är därför ett mycket skadat kapitel i svensk historia som totalförstört möjligheterna till innovationer, mjuk makt samt framgångsrik välfärds- och samhällsutveckling över tid.

Läs mer i ett tidigare inlägg där jag kommenterat Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVAs förstudie på temat Immaterialrätt och de kunskapsbevarande tillgångarna som ställdes bredvid Kreativ Sektors statistik för de Kreativa och kulturella branscherna (KKB). Har även skrivit mer om immaterialrättens betydelse på strukturella nivåer i flertalet nyhetsinlägg på Scandinavian Four där immaterialrätten varit grundstenarna i det toppinnovativa utbudet för nationella och internationella marknader, som är totalförstört av svenska staten.

ALMEDALEN: TVÅ SEMINARIER ATT FRAMHÅLLA

Av alla seminarier i Almedalen 2025 vill jag lyfta fram två: ”Den besvärliga kultureliten – vilka strukturer döljs i retoriken om en kulturelit?” och ”Vem ska betala för kulturen?”.

Det första seminariet utgår från kulturdebatten som uppstod i Norrköping 2023 där begreppet ”Kulturelit” väckte avsky bland den väletablerade kultureliten i Sverige trots att ordvalet ofrånkomligen behövde användas för att väcka förståelse för globaliseringens och kommersialiseringens starka påverkan på Välfärdssverige sedan 15 år tillbaka. Det handlar om uteblivna motvikter där försummelsen av statens regeringar, departement och myndigheter framställt en mycket ogynnsam tillvaro för hela kultur- och Välfärdssverige. Om kulturen hade följt en global utvecklingskurva skulle ordvalet av kulturelit varit fel, men när kulturens utveckling i Sverige stått still och snarare gått tillbaka tiotalet år, såväl även hela samhället, med påföljden att globaliseringen och kommersialiseringen tillåtits ta över frågorna sedan länge, var det fullt befogat. Kan även nämna att om kulturen följt en global utvecklingskurva i Sverige hade begreppet kulturelit varit passé sedan länge. Begreppet hör nämligen inte hemma i en modern välfärdsstat överhuvudtaget men måste användas tills vi är över tröskeln.

År 2025 står såväl kulturen som kultureliten i Sverige ljusår ifrån den globala utvecklingens kärna. Även utebliven förståelse inför den mjuka maktens kraft på den globala arenan, framdriven av digitala kulturer och tech-innovationer. Att kultureliten hänger kvar med förlegad syn på kulturens betydelse för den moderna samhällsutvecklingen för hela Sveriges främsta utveckling är därför en fälla för de som underhåller kulturens vara eller icke vara (finansierar) som konstant stärker denna elits ideal om att konservera dåtidens kultur som för längesedan hade behövt omvärderas. Detta har tvärtemot länge motverkat Sveriges och hela EU:s främsta utveckling i den tid vi lever nu och den utveckling som väntas framöver. Kulturelitens oförmåga att inte ens förstå nödvändigheten av att ställa den konservativa kulturen, dvs. det som kultureliten ser och känner den, bredvid välfärdsfrågorna som länge stått i direkt korrelation och är totalt underlägsna den globala kulturens kommersiella utveckling som går rakt in i klassrummen i Norrköping, är ett 100-procentigt bevis på att denna elit inte överhuvudtaget ska hantera modern tids kulturfrågor som numer drivs av extrema mjuk makt  intressen, uteslutande framodlade av globaliseringen och kommersialiseringen. Därför var kulturdebatten i Norrköping synnerligen viktig och ett minnesmärke borde resas över kulturdebatten i sig som skildrar tiden när dåtidens kulturelit måste stå till sidan för en väsentligt mer komplex tid med nya komplexa frågors verklighet att hantera. Kultureliten som begrepp är även viktigt att skildra som ett motverkande kluster eftersom visionen den drivs av redan har förstört Sveriges utveckling i 15 år trots alla styrdokument som borde ha uppfyllts i Sverige, dvs. det som har gjort Sverige verktygslöst och 2025 saknas förutsättningarna för många generationer. För vissa ett helt liv. Mjuk makt idag präglas nämligen inte av en konsert framförd på symfoniorkestern i Norrköping 2025 (eller Berwaldhallen mfl), hur lyckligt lottade ni än är att vara professionella musiker, men det hjälper inte Sveriges utveckling längre i en global tid. Heller hjälper det inte välfärden eller samhällsutvecklingen i Norrköpings kommun när mekanismerna är väsentligt mer komplexa än så sedan länge där nya insatser hade behövts för att stärka och utveckla kulturen attraktionskraft och värde för medborgarna och samhället. Även stärka de professionella musikernas tillvaro i Norrköping vilket svenska staten även har förstört genom att totalförstöra Scandinavian Four och allvarligt försumma Sveriges utveckling sedan 15 år tillbaka. Mjuk makt som nu bevisligen är ett uteslutande kulturellt fenomen på den geopolitiska spelplanen, har i minst 15 år undergrävt den kulturuppfattning ni normalt känner kulturen som i Sverige. Okunskaper och stuprörsfokus med skygglappar för omvärlden har därför motverkat utvecklingen över lång tid när kulturelitens bakåtsträvande och stagnerade fokus även hindrat vår mjuka makt att utvecklas. Jag skriver mer om det inträffade i Norrköping i en tidigare artikel. Läs artikeln här.

Det andra seminariet på temat privat finansiering till kulturen närmar sig förståelsen kring vad globaliseringen och kommersialiseringen inneburit för modern tids kulturlandskap när kulturen allt mer har undergrävts av kulturelitens beslut, okunskaper och skygglappar inför vad som pågått utanför Sveriges gränser 2010-2025. Trots det är seminariets deltagare ännu stort oförstående inför hur långt USA och Asien tagit kontrollen över frågor som dessutom lett till utomeuropeisk dominans över mjuk makt-kapitalet som nu internationella forskare och sakkunniga journalister akut uppmärksammar.

Kulturens överhängande problem skildras klokt av framför allt Mikael Brännvall (VD Svensk Scenkonst) och Nike Örbrink (gruppledare Kristdemokraterna Region Stockholm). Det märks att kulturfrågor berör dem på djupet, de tänker i system och strukturer. Deras kunskap tangerar nästan den höga globala omvärldsförståelse som krävs för att med en vass verktygslåda förstå den svenska kulturens betydelse utifrån dåtid, samtid och framtid där helheten idag bestämmer vart på skalan Sveriges position befinner sig i transformationsresan. Mötet är intressant i sig men de talar om något som de inte riktigt kan ta på eller kan sätta ord på. Dialogen stannar ungefär halvvägs in och därmed också svaren på de stora frågorna. Dock vill alla uppnå framgång med kulturen i den globala och kommersiella tillvaron men de flesta har troligtvis insett att Sverige står eliminerat och verktygslöst inför den verklighet som råder och väntas bli värre framöver. De pratar därför även omedvetet om den mjuka maktens betydelse i kulturfrågorna som är uppe, men står långt ifrån en konkretisering eller för att överhuvudtaget kunna agera operativt i frågorna. Detta är ett resultat av att den statliga kulturen och samhällsutvecklingen är så pass allvarligt försummad och skadad i 15 år redan, trots att oerhörda summor finansierat den år ut och år in. Sverige har ingen konkret framgång eller nytt banbrytande kulturellt alster att visa upp som de kan relatera till eller ha som ledstjärna.

För att göra en återblick till pandemin 2020-2022 var det viktigt för staten att ge de stora musikteatrarna som tex. Malmö Opera kulturstöd genom kultursamverkansmodellen. Eftersom pandemin pågick fick de även extra krisstöd utöver de sedvanliga statliga årliga stöden för att rädda deras kulturverksamhet för scenkonstens överlevnad. Men att rädda digitala kulturformat som skulle satt Sverige på den internationella kartan, som hade uppfyllt de kulturpolitiska och nationella målen och samtidigt stärkt Sveriges och EU:s mjuka makt genom formatet Game of Padel, var absolut inget som skulle få krisstöd i den globala kris alla inom kulturbranschen var i. Detta tredje format hade gett Sverige nya skatteintäkter och samtidigt stärkt såväl Malmö Opera som de professionella kulturutövarnas karriärer eftersom även de befinner sig i den globala digitala kulturens verklighet. Nu står vi här, Kulturrådet – Swedish Arts Council och Region Skåne Kultur. Ni räddade Malmö Opera gång på gång med sedvanliga och nya statliga stöd men valde att totalexkludera Scandinavian Four med ett kulturformat som hade tilltalat en väsentligt bredare och större målgrupp för kulturutbud, genererat markant större antal visningar till en större publik, uppfyllt fler politiska mål samt generat större resultat och värden åt Sverige än vad Malmö Opera lyckas med. Tillika hade formatet stärkt Sveriges och EU:s mjuka makt. Trots det bedömdes inte formatet värt att rädda trots det uppfyllde exakt allt som Sverige och EU ska främja och vara väldigt rädda om.

Om inte mina texter hittills lett till en större förståelse kring vad som togs upp i Kultur i Almedalen, läs ekonomiprofessor Saccos akuta förslag till EU för att stärka vårt inre och yttre skydd, eller Gelins skarpa essä om hur USA:s techmiljardärer undergräver både demokratier och samhällsfrågor där en ny kulturbildning spelar huvudrollen. Denna nya kulturbildning har en direkt verkan på Norrköpings kommun, Malmö Opera, SVT och hela Sverige. Det svenska vapnet mot denna utveckling är inte den svenska kultureliten, heller inte Kulturrådet eller Region Skåne Kultur. Det handlar om något annat väsensskilt som dessa inte ska hantera för då Sverige falla utför stupet landet står inför.

KONST OCH AI: PROFESSOR MÖTER KONSTINTENDENT

En kort men viktig diskussion fördes nyligen i Sveriges Radio P4 Halland på temat konst och AI. Forskaren och professorn Pontus Wärnestål och Anne Vigeland, Intendent för Mjellby konstmuseum Halmstads kommun, gav sina tankar kring vart utveckling inom området kan vara på väg. Medan Vigeland upplevs ha en snäv uppfattning om globaliseringens och kommersialiseringens framväxt, vilket kan uttolkas genom hennes förståelse för det juridiska skyddet, besitter Wärnestål en väsentligt större global uppfattning om AI och konstens framtid. Inte minst kan man uttyda en markant skillnad mellan de båda i förmågan att hantera moderna helhetsgrepp i kultur- och samhällsfrågor, dvs. avancerade konceptuella synsätt med resultat och värdeskapande i fokus inför den framtid som väntar.

Länk till Sveriges Radios inslag. Läs min tidigare kommentar här.

SVERIGES UNIVERSITET PÅVERKAS ALLVARLIGT AV DE UTEBLIVNA FRAMSTEGEN INOM KULTUR, GEOPOLITIK, IMMATERIALRÄTT, INNOVATION OCH MJUK MAKT 2010-2025. FÖRSUMMELSEN I 10-15 ÅR LÄR FORTSÄTTA BEGRÄNSA ANTAL PROGRAM, FÄRRE LÄR UPPNÅ SIN OPTIMALA KOMPETENS, DISKREPANSEN MOT ARBETSMARKNADEN KOMMER ÖKA, INTRESSET FÖR HÖGRE FORSKNING LÄR MINSKA OCH FLER LÄR STÅ UTAN FAST TJÄNST I FRAMTIDEN. INTE MINST KOMMER SVERIGES FRAMTRÄDANDE INNOVATÖRER ATT MINSKA.

I april 2025 skrev Mittuniversitetets rektor Anders Fällström och ordförande i barn- och utbildningsnämnden på Östersunds kommun Rosi Hoffer en debattartikel i Östersunds Posten på temat hur kulturen som verktyg måste stå centralt för att hantera de ökade samhällsutmaningarna.

I en tid av nedskärningar av kulturen riskerar de framsteg, samarbeten och visioner som byggts upp av Mittuniversitetet raseras där kulturen bör fortsätta utgöra ett centralt verktyg för barn och unga samt studenter i alla åldrar, skriver de. Citatet ”Kultur är inte en lyx – det är en nödvändighet.” beskriver dåtidens, samtidens och framtidens utveckling bäst där deras förståelse för kulturens roll i globaliseringens och kommersialiseringens mecka intagit en väldigt betydelsefull roll på alla nivåer i samhällsstrukturerna. Fast på helt nya sätt. Att Mittuniversitetets rektor och ett kommunalråd i Östersund sätter fingret på ämnet är mycket bra. Det bevisar kulturens nödvändighet för folkbildningen, högre utbildning, för hälsans skull och även för att bli en framgångsrik ingenjör med kreativt tänkande tagna från kreativa lärprocesser. Då kan man lättare positionera banbrytande innovationer med tvärdisciplinär kompetens framöver i livet, något som kommer bli allt viktigare enligt mig. Kulturen föder nämligen en helt ny nyfikenhet, kreativitet, lösningsorienterat förhållningssätt och leder till både resultat och värde. Eller som de själva skriver i artikeln ”Syftet är att rusta dem med verktyg för att hantera globala utmaningar och stärka deras kreativa och analytiska förmågor.

Fällström och Hoffer hänvisar även till boken Det krympande civilsamhället (2024) som de citerar ur: Vi blir den mest utbildade men minst bildade generationen på hundra år i Norden.”. Med detta menar artikelförfattarna att kulturen behövs för att luckra upp ett stuprörsfokus som från barnsben är rikt på kreativitet och öppenhet inför kultur men ju längre en individ kommer i skol- och utbildningssystemet har man i Sverige ”istället ofta smalnat av fokus till enbart vetenskap och kortsiktig, instrumentell kunskap. Det som Fällström och Hoffer alltså efterlyser är en ny typ av verktygslåda och kapacitet medborgare behöver som utöver de traditionella stuprören behöver bibehålla alla kreativa och kulturella verktyg. Med utgångspunkt i kreativa lärprocesser blir medborgaren en mer kreativ, hälsosam, medveten, problemlösande och strukturerad person som på bättre sätt kommer möta framtidens utmaningar.

Jag kan inte mer än instämma. Skol- och utbildningssystemet är allvarligt föråldrat med på tok för låg output i industrin över tid dit våra medborgare med extrem talang och förutsättningar går. Sverige motverkar individers främsta utveckling, optimala karriär och hens möjligheter till ett bra liv för att man i Sverige nöjer sig med det som varit. År 2025 går det inte att ha varken bild, slöjd, matematik, samhällskunskap, retorik, idrott eller kultur på schemat utan att förstå immaterialrätt. Det går heller inte att utgå från att respektive skolämne ska verka i enskilda stuprör längre när väsentligt mer komplexa helhetsperspektiv ligger bakom den globala och kommersiella tillvaron barn och unga annars formas utifrån i sina liv dygnet om sedan 2010. Helhetsperspektiven tillsammans med kreativt tänkande, kulturella verktyg och immaterialrättsliga kunskaper leder individen fram till en ständigt mer nyfiken och problemlösande tillvaro som ständigt lär öka då de har denna inneboende drivkraft. Inte minst i den globalisering och kommersialisering som dominerar deras liv. Därtill blir de ambassadörer för att marknadsföra varför just en tvärdisciplinär kapacitet är en fruktbar och sund livsstil där stark kunskap ständigt positionerar individen rätt i livet. Kedjereaktionen kan följas långt ut i samhället. Såhär önskar vi att Sveriges utveckling sett ut 2010-2025 men verkligheten är något helt annat.

Artikeln i Östersunds-Posten är väldigt läsvärd men troligtvis kommer den bli en av de sista på temat trots att man nu på nationell nivå vill utöka STEM till STEAM. Tyvärr kommer detta 15 år för sent eftersom den globala och kommersiella utvecklingen med dominans över såväl Sveriges som EU:s strukturer, där frågorna allt mer ägts av utomeuropeiska intressen, har handlat just om att förebyggande stå redo med kreativitet, kultur, tvärdisciplinär kapacitet och att inta mark. Kreativitet och kreativa lärprocesser i all ära, men den globala konkurrensen kräver idag 15 år senare något väsentligt skarpare för att bryta ny mark. Perioden 2008-2011 fanns mycket framgångsrika insatser i Film & Teaterskolan i Helsingborg som främjande just denna helhet som beskrivs ovan, i en tid som låg långt före digitala mediers och den digitala utvecklingens explosionsartade utveckling, vilket redan 2011 kunde inlett resan för att Sverige skulle inta en världsledande position i frågorna och satsningarna som Fällström och Hoffer efterlyser. På samma sätt som svenska staten har stött bort åtskilliga innovationer 2010-2025 för välfärdens och samhällets bästa i Sverige, stöttes även insatsen bort av MUCF – Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, trots att det var just dessa insatser som skulle främjas i Sverige och EU. Projektet som 2011 skulle genomföras bestod av banbrytande och innovativa metoder, redan med minst fem års fördjupad erfarenhet, för att initiera det kreativa tänkandet i dna:t på barn och unga för hela livet med resultat och värden för såväl individen som hela samhället över tid. Då hade vi sett ett helt annat Sverige idag 2025 vilket i sin tur medfört att EU hade utvecklats med en ny global konkurrensfaktor när unionen genererat de bästa förutsättningarna för världens smartaste och välmående barn och unga. Projektet stöttes även bort av Arbetsförmedlingen, Region Skåne, kommuner, psykologiprofessorer, Allmänna arvsfonden, ledande politiker (på nationell, regional och kommunal nivå) och senare även RISE. Detta hade i god tid implementerat kreativt tänkande och stärkt kulturens nya funktioner i den allt mer ökade globala och kommersialiserade tillvaron 2010-2025, men som i dess frånvaro tvärtemot lett till att frågor och den negativa statistiken kring barn och unga ökat till mycket allvarliga nivåer. Med insatserna hade statistiken idag 2025 sett väsentligt bättre ut som framöver kommer kräva allt fler akuta nödinsatser. Vi står t.ex. med samma höga nivåer av unga som varken arbetar eller studerar, de saknar dessa livsviktiga insatser tidigare och perioden 2025-2040 kommer allt fler negativa faktorer omge gruppen. Men insatserna var riktade till alla som hade förhöjt vårt lands potential markant. Resultaten fram till 2011, där en fortsättning på Film & Teaterskolan med påkopplad forskning i nya projekt, hade gett stora avtryck på Sveriges och hela EU:s utveckling med garanterat väsentligt bättre strukturella resultat och värden än vad vårt land och unionen uppnått fram till 2025. Tillsammans med världsunika djupanalyser av digitala medier av undertecknad hade Sverige blivit ett föregångsland avseende att stärka sin välfärd och samhällsutveckling genom förebyggande insatser och innovativa välfärdsinnovationer långt före den globala och kommersiella kraften tog över. Då hade även dessa insatser agerat parallellt med den globala fronten för positionering av insatser och utveckling av bl.a. skol-, kultur- hälso-, fritids-, karriärs, livsstils-, karriärs och trendfrågor. Därför står det tydligt klart för mig att det är digitala mediers globala framfart, kommersialiseringen och dess strukturbildning som dikterat de väntade strukturerna och trenderna för barn och unga och därmed hela svenska samhället och EU. Med insatserna från 2011 hade EU:s mjuka makt idag 2025 varit mycket stark då vi tagit kommandot över frågorna för barn och unga, detta i jämförelse med att akuta insatser för kulturen idag 2025 föreslås av ekonomiprofessor Sacco. Tvärtemot har även dessa uteblivna insatser för barn och unga försvagat Sveriges och EU:s utveckling över tid och därmed även den mjuka maktens utgångsläge 2025-2040.

Inför 2019 var Brilliant Youths Sveriges och EU:s främsta ed- och healthtechplattform som skulle lösa de frågor Fällström, Hoffer, kultursverige och hela samhället efterlyser. Framdriven av världsunika djupanalyser och förebyggande förståelse för vad som driver barn och unga framåt samtidigt som både Sveriges och EU:s strukturer skulle formats med stark konkurrens för att stärka vårt inre och yttre skydd.

Till ovanstående diskussion vill jag addera ett viktigt inlägg som jag gjorde december 2024, Den tvärdisciplinära spännvidden saknas, återigen (2024-12-23) som baseras på Dagens Nyheters debattartikel AI kräver rätt balans mellan teknik och människa (DN 2024-12-09). För den insatta med förståelse för kultur, kreativitet, akademi, innovation, geopolitik, mjuk makt och samhällsutveckling, med medborgarens främsta utveckling per tidscykel i livet, förstår att det saknas balans i Sverige på flertalet olika sätt. Obalansen som ständigt ökar är glappet mellan den globala kapprustningen tillsammans med exklusiviteten som ständigt utökar avståndet mellan globaliseringens dominans och medborgarna i Sverige och EU. Parallellt stärks det kommersiella okontrollerat. Det är de faktorer som omger oss som tidigt under 2010-talet kunde beräknas fram. Som en följd av detta skärs kulturen ner, samhällsvetenskapliga program stängs, etc. till förmån för att globaliseringens och kommersialiseringens exklusiva intressen ska gå först. Forskarna och de seniora som författade artikeln ”AI kräver rätt balans mellan teknik och människa” har sett denna tendens även i AI-kommissionens rapport Färdplan för Sverige vilket är en direkt ohälsosam utveckling för Sverige. Dessutom helt utan förebyggande ansats med förståelse för hur detta ska stärka Sveriges strukturella nivåer med effekter ut i EU.

SCANDINAVIAN FOUR/ARTIKEL: ”SÅ HAR SVERIGE MISSLYCKATS ATT BLI EN LEDANDE VÄLFÄRDSNATION 2010-2025. USA-VALET 2024 BEKRÄFTAR ETT HAVERI MED SKADEKOSTNADER FÖR 100-TALS MILJARDER 2010-2030. NYTT! SLUTSATSER 2010 MED PROGNOSER 2025-2040.”

Artikeln publicerad på Scandinavian Four 2025-05-25 har tagit två år att sammanställa och författa. Precis som samtliga ovanstående rubriker tar artikeln en global utgångspunkt i frågor som gäller kultur, geopolitik, mjuk makt, innovation samt välfärds- och samhällsutveckling i relation till Sverige och EU för perioderna 2010-2025 och 2025-2040. Artikeln är baserad på de erfarenheter och utredningar på 10 000 sidor som omger Scandinavian Four som har totalförstörts av svenska staten 2020-2025 där endast omfattande juridiska processer med skadeståndsanspråk mot staten kvarstår. Det mångårigt uppbyggda know how med innovationer, metoder och allt värde som fanns uppbyggt är totalförstört vilket aldrig kommer skapa positiva uppsidor för varken Sverige och EU. Detta är en del i att Sveriges och EU:s mjuk makt-kapital saknas.

Artikeln tar sin utgångspunkt i den globala och kommersiella utvecklingen. Publiceringen i maj 2025 sammanfaller med flertalet viktiga milstolpar relevant för Sverige och EU som tagits upp ovan. Utgångspunkten ”Globaliseringen v.s Sverige” är en jämförelse mellan fyra högerorienterade kultur- och medieentreprenörer (influencers) som från 2015 har byggt upp format, innehåll, relationer, stärkt sina maktpositioner, skapat global underhållning och successivt tagit äganderätten över flertalet frågor som präglat strukturer på den globala arenan. Deras enorma framgångar på digitala plattformar har precis som Sydkoreas succéformat Squid Game stärkt den mjuka makten på den globala och kommersiella arenan i väldigt stor utsträckning. Exakt detta har de fyra kultur- och medieentreprenörerna åstadkommit samtidigt som de redan från 2015 stärkt även den högervåg i USA framdriven av techmiljardärer där de satt kronan på verket som idag lett fram till att republikerna och Trump sitter vid makten. Dessa fyra globala entreprenörerna sätts i relation till Sveriges utveckling 2010-2025 med fokus på vår bristande kultur- och näringspolitik, frågor som omger barn och unga samt välfärds- och samhällsutvecklingen i stort. EU:s utveckling samma period finns ständigt närvarande. Perioden 2010-2025 är en historiskt viktig tid då nya globala föreningar har framställt nya riktningar och förändrat kulturstrukturer, demokratier, marknader, samhällen, trender, välfärden, politiken och den mjuka makten. I artikeln skildrar jag hur Sverige utvecklats, hur F.d. Rödgröna regeringen motverkat Sverige utveckling, varför public service hamnat långt efter den globala utvecklingen för att idag vara allvarligt underlägsna den samt hur den mjuka makten aldrig har utvecklats i varken Sverige eller EU. Tar även upp vad Sverige som stat och EU har missat samtidigt som den globala och kommersiella utvecklingen tagit över mer och mer.

Scandinavian Four uppstod som ett resultat av ett allvarligt försummat och skadat Sverige från 2010 fram till 2019. Redan denna period hade stora skadekostnader, nya skadefaktorer och allt värre negativ statistik åsamkats både Sverige och EU i allvarlig utsträckning när insatser och innovationer stötts bort gång på gång i Sverige. Med allt fler negativa nersidor snarare än uppsidor kan aldrig en mjuk makt på den geopolitiska arenan stärkas. Trots det fortsatte departementens, myndigheternas och politikernas bristande kompetens och omvärldsförståelse att förstöra för Sverige och EU när de medvetet exkluderade Scandinavian Four som inför 2020 hade ett toppinnovativt utbud och know how som låg minst 3-5 år före svenska statens mognad i de mest grundläggande frågorna. Trots att staten även stod utan helhetsförståelsen och något utbud överhuvudtaget. Dessa frågor behandlas ovan, i artikeln (maj 2025) samt i JK-rapporten (2022) tillsammans med alla nyhetsinlägg på Scandinavian Fours hemsida. Underlaget för att bevisa hur försummat Sveriges utveckling varit, att Scandinavian Four stötts bort i strid med vad Sverige och EU ska främja och finansiera enligt alla politiska beslut och styrdokument, är 100-procentigt. Scandinavian Fours arbete har även stöd i FN:s agenda 2030 tillsammans med fler internationella styrdokument som tydligt kan bevisa hur allvarligt Sveriges utveckling varit.

Artikeln är ett bra tillskott att ställa bredvid och förstå ekonomiprofessor Saccos förslag om att stärka EU:s mjuka makt genom kultur, Gelins artikel om hur USA:s framväxt har hängt av EU, Almedalens seminarier kring kulturelit och kulturens finansiering, SVT:s dokumentärer för att inse hur eftersatt public service är, universitetens framtid samt kulturens komplexa roll för barn och unga. Inte minst för att förstå immaterialrättens historiskt viktiga betydelse i den nu globalt dominerande och geopolitiska marknads- och samhällsutvecklingen som lär fortsätta öka.

Johan Hjerpa, Scandinavian Four